tag:blogger.com,1999:blog-42271080120173897812024-02-02T22:24:42.737+01:00Le FrancophileFrankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.comBlogger902125tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-75537398911168486062016-01-22T22:21:00.001+01:002016-01-22T22:31:28.149+01:002014 Birichino Chenin Blanc Jurassic Park Vineyard <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAJD02b1hhuch5pU55ZKvKVVeUEgUlJsbMaymt4e4hbdHqprGFxKxhyphenhyphenogLZeGJd_CqPWOs2w_xG9qbRA77NAKmN2pBfcmSdEGulU6EpWcpD5n_YS7d-fAD2Ud9zoiTScS8EbrzbnOeVQpK/s1600/birichino.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAJD02b1hhuch5pU55ZKvKVVeUEgUlJsbMaymt4e4hbdHqprGFxKxhyphenhyphenogLZeGJd_CqPWOs2w_xG9qbRA77NAKmN2pBfcmSdEGulU6EpWcpD5n_YS7d-fAD2Ud9zoiTScS8EbrzbnOeVQpK/s400/birichino.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Det vankas krabba, och <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2015/11/krabbvin.html">då</a> vet ni vad man skall dricka. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=2048573">Här</a> står druvmarkörerna på rad med kvitten och gula äpplen, men det finns också ett tropiskt inslag i fruktkorgen som man vanligtvis inte brukar hitta i Loire. Jakten på evig ungdom är nog som störst i södra Kalifornen, och där är trettio år en ansenlig ålder. Kanske är det rankornas ålder som ger den tydliga mineralkänslan? Eller så härrör den från jordmånen som tydligen är full av dinosaurieskelett. Smaken har viss bredd men avslutar slankt med stenig gulfrukt. Som vanligt med Birichinos grejer är det långt ifrån stort, men däremot ganska gott. Kul grejer.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-75688693481847855532015-11-15T21:04:00.000+01:002015-11-15T21:28:28.629+01:002013 Tissot Poulsard Vieilles Vignes<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6UQD_OTMG20atfbZS1LvOR_tV9JCqrTP3ieQ8EpGbhbLePHrBXYlvNdzFfLMW_YFDDZQnveyoWFwrmN7yksork3tDkD77T2AmTdR_h6lVJeQiPyKyO9Toht-Br8HRxGEUfmFczVLEyj3M/s1600/2013TissotPoulsard.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6UQD_OTMG20atfbZS1LvOR_tV9JCqrTP3ieQ8EpGbhbLePHrBXYlvNdzFfLMW_YFDDZQnveyoWFwrmN7yksork3tDkD77T2AmTdR_h6lVJeQiPyKyO9Toht-Br8HRxGEUfmFczVLEyj3M/s400/2013TissotPoulsard.jpg" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>Får egentligen</b> Stéphane och Bénédicte Tissot den uppskattning de förtjänar? Det flaxar förbi rätt mycket juravin i mitt flöde, men ganska sällan något från Tissot. Visst, man gör förhållandevis mycket vin så grejerna är rätt enkla att få tag på, och dessutom har man hållit på ett bra tag. Inte särskilt exklusivt eller nytt kanske. Etiketterna är i ärlighetens namn inte heller de fräckaste. Men själva vinerna, de är strålande! Och det över hela linjen faktiskt, från oxiderat till upptoppat till rött.<br>
<br>
<b>Den här</b> ljusröda, transparenta, osvavlade varelsen är inget undantag. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1883763">2013 Poulsard VV</a> bjuder på en alldeles bedårande doft av hallon, bokna jordgubbar och rönnbär tillsammans med blodapelsiner i mängder. En liten grön kvist vill också vara med, och så lite blommor och en gnutta salmiak. Poulsard är en druva som gärna ger reduktiva viner så jag var inställd på en rejäl luftning, men det här är spelbart och öppet direkt från flaska.<br>
<br>
<b>Munkänslan</b> är slank och sval, lättfotad utan att för den delen sakna intensitet, och i svansen finns en del finlemmade tanniner som gärna brottas en stund med något från charkdisken. Svår årgång eller inte är det här riktigt bra. Faktiskt ett smått strålande litet vin, för nästan inga pengar alls. Jag bugar mig.<br>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyNvu6x1LwzZHZwH3kDFC55PQdZ1XMKax_iZoa5NBByJ6MaN4moTf3bx8QQKeHA8tP-8FEfC5wXl3FyJH8vGRGAT1B4_nHTVCPEt69vT6XA0WFoi80IuMrP5edjVTX8uwOYuGxnlBV1BFy/s1600/IMG_5027.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyNvu6x1LwzZHZwH3kDFC55PQdZ1XMKax_iZoa5NBByJ6MaN4moTf3bx8QQKeHA8tP-8FEfC5wXl3FyJH8vGRGAT1B4_nHTVCPEt69vT6XA0WFoi80IuMrP5edjVTX8uwOYuGxnlBV1BFy/s400/IMG_5027.JPG" width="400"></a></div>
Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-61808400775147322662015-11-07T20:43:00.000+01:002015-11-07T21:20:31.436+01:002012 Château Le Puy Cuvée Emilien<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZe8DNCoAv4EWbrK4PQgw5rID_CL5V6DYx_m57YnY2VqPM3mHZbLkoHk6Th1_b6XaRX9sZ4tHWd4JHz_t6CjU4V1cbEOmrPaukUfySIqoHKpsTaXzC2wFpeNysj_9RS72mhmffxyTuvXcg/s1600/2012ChLePuy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZe8DNCoAv4EWbrK4PQgw5rID_CL5V6DYx_m57YnY2VqPM3mHZbLkoHk6Th1_b6XaRX9sZ4tHWd4JHz_t6CjU4V1cbEOmrPaukUfySIqoHKpsTaXzC2wFpeNysj_9RS72mhmffxyTuvXcg/s400/2012ChLePuy.jpg" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>Nej, nu</b> är det dags att ösa lite kärlek över Bordeaux. Eller åtminstone över Château Le Puys <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=2155127">2012 Emilien</a>. Det här är nämligen en av de största bordeauxkickarna på länge. Kanske inte om man ser till kraft eller ett imponerande antal poäng, men till drickglädje, renhet, energi, stil.<br>
<br>
<b>Därmed</b> inte sagt att det inte kan lagras. Ibland undrar man om bordeauxvin inte är snudd på odödligt i källaren, och det här lär också kunna ligga i decennier enligt dem som vet. Fast det är sannerligen inga problem att dricka vinet nu heller. Doften är vidöppen redan från början, medan smaken behöver en liten stund i karaff för att komma loss.<br>
<br>
<b>Här </b>finns inget kladd, ingen vanilj, kola, kaffe eller choklad som kommer från rostad ny ek snarare än druva och jordmån. Bara ren, fin rödtonad vinbärsfrukt tillsammans med järnhaltig jord och en angenäm grönton i korsningen mellan tobak och undervegetation. Helheten känns elegant cabbig trots åttiofem procent merlot. Slank, god, rensande smak med fina syror, finlemmade nafsande tanniner och en slutklang som inbjuder till ännu en klunk. Förstås en klockren matspelare, men funkar även på egen hand. Påfyllning.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-62447836126781508682015-11-03T21:51:00.001+01:002015-11-03T21:51:27.101+01:00Krabbvin<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh77FmMqy4gQOYiiwmdVdWjFijEE0ODYHevx0udn9M9RBZNb-Pl6veblswfvDeUtxH7GwFGbkfkvO5IMfXlhm6jsUMMQqXz0kSDGfWuUr8QmpSm3yYAd_GE2c2-IQKSJzLWogfQfsX-ROhm/s1600/2007chidaine.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh77FmMqy4gQOYiiwmdVdWjFijEE0ODYHevx0udn9M9RBZNb-Pl6veblswfvDeUtxH7GwFGbkfkvO5IMfXlhm6jsUMMQqXz0kSDGfWuUr8QmpSm3yYAd_GE2c2-IQKSJzLWogfQfsX-ROhm/s400/2007chidaine.JPG" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Vilket</b> vin passar egentligen bäst till krabba? Finns förstås många alternativ, men jag föredrar en liten gnutta sötma. Vinet kan gärna avslutas med en ganska torr känsla, men sådär tio gram socker per liter gör inte bort sig. Alltså inte läge för de mest allra mest knastertorra grejerna. Riesling eller chenin blanc brukar däremot landa perfekt...<br />
<br />
<b>She-<i>dang</i>! </b>Först ut är hantverkaren Francois Chidaine med sin <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=725267">2007 Vouvray Le Bouchet</a>. Här ligger nog sötman norr om tjugo, men den är fint infattad och eftersmaken klingar åt det torra hållet. Bakade äpplen, kvitten, en gnutta ylle och en liten skvätt punsch i doften. Bra längd, men skall man gnälla på något så är helheten en aning tung. Skulle vilja ha lite mera lyft och klipp i syrorna. Men gott vin utan tvekan. Passar dessutom finfint till det ganska mustiga sköldköttet.<br />
<br />
<b>Fast</b> Josef Leitz gör inte håller bort sig. Jag har varit lite tveksam till hans <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=924105">2009 Berg Roseneck </a>tidigare, men den här är en nollnia som verkligen blivit bättre med några år på rygg. Balansen är härlig just nu med fin fräschör där den lilla beskan har försvunnit. Friskt och stenigt kompletterar det här vinet framför allt krabbklorna på ett strålande sätt. <i>Gnorr. </i>Hoppsan, här tittar visst de gamla dieselgrävlingarna fram igen. En gång så omhuldade, nu mer tveksamma gäster. Det var samma visa <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2013/03/lordagmiddag.html">senast</a>; oljekällan är väldigt tydlig i det här vinet. Men när grävlingarna är så här gulliga kliar man dem gärna bakom örat en stund. Gott med en skön fas nu.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-69136079892160010052015-10-29T22:07:00.000+01:002015-10-30T15:15:30.942+01:002004 Argiolas Turriga<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEja3l6HT7hjfvme6FF3E4RM8vByvsITPSLUq59JsyyNO-mLi-2wQcHVP4KU7h7QsbveywaIkWpXaM2HJBLFtkDYs5X5Bc4KOXngOtN1eA3wttb856HQg58VdYPDZezEl9nHASgW1GtCQBr8/s1600/IMG_5194.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEja3l6HT7hjfvme6FF3E4RM8vByvsITPSLUq59JsyyNO-mLi-2wQcHVP4KU7h7QsbveywaIkWpXaM2HJBLFtkDYs5X5Bc4KOXngOtN1eA3wttb856HQg58VdYPDZezEl9nHASgW1GtCQBr8/s400/IMG_5194.JPG" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>Flaska</b> från förr som legat till sig. Jag skyller helt och hållet på <a href="http://vinare.blogspot.se/2009/01/tio-glas-frn-argiolas.html">den här panegyriken</a> att jag köpte den.<br>
<br>
<b>Jäklar,</b> vilket vin <i>indeed</i>. Hur man kan få grenache att smaka så här väsenskild från tolkningarna från Rhône, Kalifornien, Australien och Spanien är inte illa. Ja, bara att få till den här galna överextraktionen är en bedrift. Vinet är mörkt som natten, med rejäla doser mörk choklad och en dammig, uttorkande struktur av polerade ekspån. Jag har väldigt lite erfarenhet av sardisk grenache, eller <i>cannonau</i> som den heter här, men det är ändå väldigt svårt att hitta något som liknar terroir i det här glaset. Det är mörkt, maffigt, ekigt och till en början tvärstängt. Den där ekkyssen visste var den tog. Rena dödskyssen. Hittar det här någonsin någon drickbar transparens?<br>
<br>
<b>Fanken vet</b>, men samtidigt finns det något omissskännligt italienskt bland denna mörkrost och tobak. Blint hade jag alla gånger gissat Italien, och det beror inte på syrorna som faktiskt är ganska avrundade. Grenache ger ju sällan någon spets, speciellt inte om den hanteras på det här tondöva sättet. Men helheten, den känns "italiensk". Och det är en komplimang till vinmakaren, även om jag inser att det är en italiensk stil väldigt få av oss söker idag. Det här handlar snarare om Sucklings Italien, om Wine Spectator och Wine Advocate, om poäng och om ny ek.<br>
<br>
<b>För det</b> finns ju gott om viner som var så här. Så täta och maffiga att man kan ställa en kniv i glaset. Fullt blås åt alla håll, genomluftade och klara i barriquerna när de släpps, väldigt imponerade från start. Drickfönstret måste väl bara sträcka sig fyrtio-femtio år framåt med all den här kraften?<br>
<br>
<b>Nej, hörni.</b> Jag brukar inte posta sågningar. Och rent objektivt är det här så klart inte ett dåligt vin. Det handlar om stil, som alltid. Man dricker stil, inte poäng. Nu är pendeln i rörelse igen, och har väl varit i några år. Och traditionalisterna står kvar där de alltid stått. I framtiden kommer vi i ännu högre utsträckning att undra vad som egentligen hände runt millennieskiftet. Mot nya upptäckter istället.<br>
<br>
<b>PS.</b> Etiketten däremot, jag gillar den. Finns något kargt, gammaltestamentligt över den. Rost och järn och blod. Gudsfruktan.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-67221206342535485042015-10-17T22:05:00.000+02:002015-10-17T22:28:29.665+02:002002 Château Clerc Milon<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6T7ps3QiwJYWb7gUhyphenhyphenHFOxHPoAzzDmH2TRDgKWBmwsluGEMpdaZHI9cQhuFFvYIw7rMn6Tjis676mBodvv9eROu3sTtkZ3L5ZB_Qu7qoyfmrtwYnShf_V7lc0WJ0Vwe1U_Mi0VKiZDADL/s1600/2002Clerc.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6T7ps3QiwJYWb7gUhyphenhyphenHFOxHPoAzzDmH2TRDgKWBmwsluGEMpdaZHI9cQhuFFvYIw7rMn6Tjis676mBodvv9eROu3sTtkZ3L5ZB_Qu7qoyfmrtwYnShf_V7lc0WJ0Vwe1U_Mi0VKiZDADL/s400/2002Clerc.JPG" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>Det är</b> väl ungefär så här man vill ha sin Bordeaux? Slank och i drickfönstret, en klockren matspelare? <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=5091">2002 Clerc Milon</a> bjuder på en så klassisk doft att man kan skriva noteringar i sömnen. Ni vet, blyerts och cigarrlåda och hela konkarongen. Men det är en fin doft, rätt komplex faktiskt, där cassisfrukten har fått ett litet angenämt drag av mognadssötma. Och tanninerna har till stor del smält undan i den slanka, torra smaken. Visst finns ett litet årgångstypiskt, ogint grönt drag, men det saknas verkligen inte frukt. Den lilla ekbeskan är heller inget stort problem till lite protein och fett. Funkar att dricka nu, men lär hålla länge till. Sanslös lagringspotential i de här grejerna. Gott gammeldags vin.<br>
<br>
<b>PS.</b> Var tvungen att kolla tillbaka på förra gången vi drack vinet, för mer än <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2007/08/2002-chteau-clerc-milon.html">åtta år sedan</a> när både jag och vinbloggosfären var mer naiva och rosenkindade. Nu är det främst på Instagram diskussionen förs, bloggosfären känns stendöd. Men det tar ungefär lika lång tid att skriva en sådan här kort post, och till skillnad från Instagram är det lätt att gå tillbaka och se vad man tyckte om vinerna. Jag gillar det här formatet, för egen del.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-55401732658812507452015-10-16T21:44:00.001+02:002015-10-16T21:44:42.032+02:002013 Gérard Boulay Sancerre Clos de Beaujeu<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu2FjjjYNxTTe35qAmI7cyN7lUvv5Qd4YkdBVG-ggXuLauhRjuTVvpabPCDM4lU6NXS663fbT-k32WrOFQ-x8ny37lk0wzJKalf0mgFvMvtu44sQPmKiR7_PhnWxEaJ7YTehr3ko29IhFb/s1600/2013Boulay.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu2FjjjYNxTTe35qAmI7cyN7lUvv5Qd4YkdBVG-ggXuLauhRjuTVvpabPCDM4lU6NXS663fbT-k32WrOFQ-x8ny37lk0wzJKalf0mgFvMvtu44sQPmKiR7_PhnWxEaJ7YTehr3ko29IhFb/s400/2013Boulay.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
Sablar, vilket vin. Så rent, så slankt, så gott. Sanslösa mängder sten - ren terroir på flaska om ni frågar mig - och så citrusfrukter, ringande syror, och en rejäl längd. En liten ton av Basset's svarta vingummin skvallrar om druvsort, men på det hela taget är det här så långt man kan komma från den närmast parodiska tolkning av sauvignon blanc de flesta andra ägnar sig åt. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1890931">Det här</a> är mycket bättre, ja bland de godaste sauvvies jag druckit. Åtminstone sedan vi drack hans <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2015/05/2013-gerard-boulay-sancerre-monts-damnes.html">Mont Damnés</a> i våras. Vilken hantverkare.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-78706463199024913182015-10-09T22:37:00.002+02:002015-10-09T22:41:56.313+02:002005 Tablas Creek Esprit de Beaucastel<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA4fxVxsK44ZSsZMUOThnOhbKX5KCz59VpJFTbg8ECWUzDTAKR3r-44jFJsfYrMj26K66DnGKUIOPtYncBnie1HaCLmEUaDvHsEIFv-pmgowYpbZxD8IHHVzvKSmYSlgkylvy_beB6FioT/s1600/2005Esprit.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA4fxVxsK44ZSsZMUOThnOhbKX5KCz59VpJFTbg8ECWUzDTAKR3r-44jFJsfYrMj26K66DnGKUIOPtYncBnie1HaCLmEUaDvHsEIFv-pmgowYpbZxD8IHHVzvKSmYSlgkylvy_beB6FioT/s400/2005Esprit.JPG" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<b>Dags för</b> återseende av den här gamla favoriten. Öppen från start, men lägger i ytterligare en växel i glasen. Fin och komplex doft där grannen säkert inte är den enda som skulle landa i södra Frankrike. Härligt spel mellan rött och mörkt, med körsbär, hallon, röda bioäpplen, blommor, örter, tobak och undervegetation i första ledet. Kött, vilt, blod och en gnutta brett i andrastämman. Mourvèdrekomponenten är tydlig.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Vinet är </b>smakrikt och fylligt så klart, men här finns syror och en fräschör som mången Châteuaneuf skulle kunna döda för. Inte minst i jämförelse med den nollnia från moderskeppet Beaucastel som provades för någon vecka sedan. Där kändes det som någon hällt i en sexa Jägermeister i glaset. Alls inget sådant här, bara balans och en fin stenighet från kalkstenen. Lång och rätt elegant eftersmak. Har fortfarande struktur för att brotta ner en grillad köttbit utan problem, men dricks alldeles utmärkt just nu. Gott vin, skön fas.</div>
Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-36153882506863071262015-10-04T20:31:00.001+02:002015-10-04T20:31:34.853+02:002013 Le Coste Bianchetto<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiwLGUVdyVpikUqgm3toPVBGl9XDzr_1ExQg89wxBtI6GAHCG438O9OEUggPQsr_ig_gBtCecAQ2OaGQe8jpntODVUMpIbAzKHgini-HSzJTz4sa1fjV0THg5WreWwcryAB7mksynxclT2/s1600/2013Bianchetto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiwLGUVdyVpikUqgm3toPVBGl9XDzr_1ExQg89wxBtI6GAHCG438O9OEUggPQsr_ig_gBtCecAQ2OaGQe8jpntODVUMpIbAzKHgini-HSzJTz4sa1fjV0THg5WreWwcryAB7mksynxclT2/s400/2013Bianchetto.JPG" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Efter</b> <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2015/10/2012-les-cailloux-du-paradis-racines.html">gårdagens</a> debacle kring den folkkära druvan gascon vågar jag knappt knysta, men jag sticker ändå ut hakan och påstår att procanico är en lokal subtyp av trebbiano, också känd som cognacsdruvan ugni blanc. Här kommer procanicon tillsammans med lite malvasia och moscato i en lätt orange skrud efter en liten tids skalkontakt.<br />
<br />
<b>Den </b>kombinationen fungerar alldeles utmärkt. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=2088970">2013 Bianchetto</a> bjuder på övertoner av apelsinblom, lite öljäst, aprikos och en slank, lätt munkänsla med smaskiga syror, fin mineralkaraktär och ett salivframkallande, torrt slut med en antydan av tanninstruktur. Ruggigt läskande, och väldigt gott på ett omedelbart vis. Ja, det här är faktiskt smått underbart. I love it.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-65684909249993240142015-10-03T21:49:00.000+02:002015-10-04T12:23:49.636+02:002012 Les Cailloux du Paradis Racines<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhYTFwvjuF6YoBJUY22C40HYMCa-yKTo7Yxag-P_ImgkPkT3nkTs066iI2nkdoSjizOku5O6dHso2Qttwpz51fFkD4L_bWQXKfjBEEwHZ0uxDc8raX9BeBg7T03MzbR8WhoD8xg6NmMkHw/s1600/2012Racines.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhYTFwvjuF6YoBJUY22C40HYMCa-yKTo7Yxag-P_ImgkPkT3nkTs066iI2nkdoSjizOku5O6dHso2Qttwpz51fFkD4L_bWQXKfjBEEwHZ0uxDc8raX9BeBg7T03MzbR8WhoD8xg6NmMkHw/s400/2012Racines.JPG" width="400"></a></div>
<br>
<b>Jag älskar</b> den här tiden på året. I bästa fall är det brittsommar med strålande sol och hög klar luft, så att man tryggt kan förtränga den grådaskiga jämmerdal som är november. Tids nog är det dags att borra ner huvudet under filten, men inte när det bjuds dagar som idag. Ljuvliga.<br>
<br>
<b>Älskar</b> också alla säsongens råvaror. Den färska krabban är som bäst, och i ostdisken dyker Mont d'Or upp som en kär gammal vän. För att inte tala om färskt älgkött. Eller kantareller.<br>
<br>
<b>De där</b> sistnämnda får bli basen för kvällens gryta. I glasen hamnar en ny bekantskap från far och son Courtois i mellersta Loiredalen. Det finns förstås en historia här, hur pappa Claude från början gjorde vin i Provence men fick ägorna förstörda av en brand. Som vanligt har Bertrand Celce varit här och spårat, förslagsvis läser ni hans som vanligt ypperliga <a href="http://www.wineterroirs.com/2011/07/etienne_claude_courtois_loire.html">post</a>.<br>
<br>
<b>Man kan</b> bara konstatera att det här är icke-interventionella grejer. Ekologiskt förstås, ingen ny ek, och väldigt försiktigt svavlat. Och så ett sammelsurium av druvsorter som till exempel cabernet franc, côt, pinot noir, gamay, gascon, cabernet sauvignon...<br>
<br>
<b>Fast när</b> man dricker <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=2131054">2012 Racines</a> känns det som cabernet franc sitter i förarsätet. Ni vet hur det är, hjärnan försöker hela tiden inordna saker och likna dem vid grejer man redan känner till. Här är det den lilla tonen av paprika och gräs som gör det, men backar man en smula inser man att frukten inte är så typiskt cabbig. Mer skogsbärig, med såväl svala rödblå slingor som en liten angenäm sötma.<br>
<br>
<b>Smaken </b>är slank, svalt bärig och livsfarligt tillgänglig med välkammade tanniner som inte bjuder mycket motstånd. Möjligen är klunkbarheten förrädisk, det här sägs nämligen kunna lagras även om det är svårt att begripa hur det skall gå till. Jag lär dricka upp sista flaskan närmaste året. Gott vin.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-64889821499641796352015-09-19T22:23:00.002+02:002015-09-20T00:26:19.232+02:002011 Syrah - Frankrike vs. Kalifornien<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9n9nHnWmRU4k5WAGORmv1g-UzlunjA59Hok4299TTaY8b6ZRw48PBH0bl1NqMKa3FH4QlTtkOXqwrJpXMC_w9Aki3SfwUgSVSvNn0U8bGd9SVcDtVkv2_GUXkM5T9djOBYE0J9BefvRHJ/s1600/GononvsArnot.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9n9nHnWmRU4k5WAGORmv1g-UzlunjA59Hok4299TTaY8b6ZRw48PBH0bl1NqMKa3FH4QlTtkOXqwrJpXMC_w9Aki3SfwUgSVSvNn0U8bGd9SVcDtVkv2_GUXkM5T9djOBYE0J9BefvRHJ/s400/GononvsArnot.JPG" width="400"></a></div>
<br>
<b>Någon</b> måste göra't. Det känns som det är dags att prova de här grejerna i parallella glas. Inte minst efter diskussionen <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2015/09/2013-arnot-roberts-syrah-north-coast.html">förra veckan</a>. Samma årgång, några år på nacken.<br>
<br>
<b>Först ut</b> är <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1449206">Arnot-Roberts</a>, senast bloggad <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2013/05/2011-arnot-roberts-syrah-north-coast.html">här</a>. Hallå, det är ju så här syrah skall vara! Peppar, svarta oliver och skogsbär i en synnerligen slank och fin uppenbarelse med höga syror och lite kryddiga, skogiga aromer av de oavstjälkande druvorna. Gott, gott.<br>
<br>
<b>Dags för</b> <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1546335">Gonon</a>, senast bloggad <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2013/09/2011-pierre-gonon-saint-joseph.html">här</a>. Hallå, det är ju så här syrah skall vara! Peppar, svarta oliver och skogsbär, slankhet och härligt kryddiga, oavstjälkande drag...vänta nu. Det här går ju inte. Stopp.<br>
<br>
<b>För det</b> första - rubrikens "<i>versus</i>" är synnerligen felvisande. Det finns inga motsättningar här, bara två underbara viner, två härliga uttryck av druvan med en hel del gemensamt. Renhet, svalhet, balans och typicitet. Och - kanske viktigast av allt - två jäkligt goda viner.<br>
<br>
<b>Samtidigt</b> går det inte att låta bli att notera skillnaderna så här i parallella glas. Arnot-Roberts har mer skärpa, tydligare aromer och mer klipp i syrorna. Det känns som högre upplösning helt enkelt, och tydligare drag av skog med allt från barr till undervegetation. Dessutom lite blodapelsin.<br>
<br>
<b>Gonon å</b> sin sida är lite vänligare och mer avrundad, varmare är fel ord, men definitivt lite mer fluffig i konturerna. Och så finns det ett litet drag av glödande vedträ som saknas i det andra glaset. Syrorna har inte riktigt samma höjd även om de räcker mer än väl, och munkänslan är lite mer tillrättalagd. Samtidigt finns här mer av salt olivspad, och kryddorna plockar upp mer av timjan och rosmarin än av barrskog. Terroir om ni frågar mig.<br>
<br>
<b>Blint är </b>det kanske inte helt enkelt att sätta det ena vinet i Frankrike och det andra i Kalifornien (vilket grannen bittert fick uppleva för andra veckan i rad. Han föredrog för övrigt Arnot-Roberts.). Samtidigt är skillnaderna uppenbara. Att slentrianmässigt snacka om "Nya Världen" och gå på tyngd och alkoholhalt för att skilja ut Kalifornen är inte bara förlegat och mossigt utan rent korkat. Det handlar om andra markörer.<br>
<br>
<b>Till middagens</b> lammgryta känns Gonon mer upppenbar och vinner med en noslängd. Efter maten är jag inte lika säker. Två ruskigt goda viner. Man vill inte vara utan något av dem.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-66999567416640857102015-09-18T23:29:00.001+02:002015-09-19T00:16:59.717+02:002004 Bordeaux: Saint-Julien vs. Pauillac<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnl_qViToIxu_wnN1OG7K3DGuqDdbPu3LUykb7pEsY9atRuV1S6xxXHm9GvM5ApP6cOuui7EX-2E0-9LDXPUGpYSzt9LYxR74GXWcr018yVWKOlJSgrtjLy53vZkedkMmOA1r-jy2_eQh1/s1600/2004Bordeaux.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnl_qViToIxu_wnN1OG7K3DGuqDdbPu3LUykb7pEsY9atRuV1S6xxXHm9GvM5ApP6cOuui7EX-2E0-9LDXPUGpYSzt9LYxR74GXWcr018yVWKOlJSgrtjLy53vZkedkMmOA1r-jy2_eQh1/s400/2004Bordeaux.JPG" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>Jag har</b> varit sugen på Bordeaux i flera dagar. I karafferna landar två representanter från 2004. På tallrikarna entrecôte, haricots verts, potatisbakelse och rödvinsdoja.<br>
<br>
<a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1542304">2004 Branaire-Ducru</a> har den sötare doften av de två, med mer uppenbara drag av malo utöver fudge och choklad. Frukten har lite rödlätta drag, och så blommor och en känsla av handkräm. Slank smak med syrorna i täten och salmiaken i svansen, och en liten mineralisk knorr. Inte jättemycket utveckling men ändå i någon sorts drickfönster nu. Varken stängd eller nedtyngd av obarmhärtig struktur.<br>
<br>
<a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=92578">2004 Grand-Puy-Lacoste</a> är tuffare och mer robust, med tobak och en antydan av stall. Mer <i>old-school</i> kanske man kan säga, samtidigt som det här rimmar väldigt bra med ens förutfattade meningar om skillnaderna mellan Saint-Juliens mer jordgubbstonade flörtighet och Pauillacs strängare maskulinitet. Smaken är fastare och fylligare med bättre grepp, mindre sötma och mer av rostig järnspik.<br>
<br>
<b>Det här</b> är två helt utmärkta Bordeauxer. Farmor och farfar var helnöjda, och det här var precis vad jag var sugen på ikväll. Men, och ursäkta om jag slår in öppna dörrar...FAN vad tråkiga de är. Jo, de smakar som vin skall smaka. Om vi skriver 1986 i almanackan och man är en Allt Om Vin-läsande munskänk. Men det finns ju inget lyft, inget wow, inget som gör att man samma kväll ger sig ut på nätet för att köpa fler flaskor. Vinvärlden är verkligen så mycket större än det här. Sådana här grejer har definitivt sin plats, speciellt till de här priserna där jag köpte Branaire-Ducru för en dryg tvåhundring. Men så ser som bekant inte verklighetsuppfattningen ut bland många Bordeauxslott längre. Och en eller snart två generationer vinälskare kunde inte bry sig mindre... Hur skall det här sluta?Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-64592433006659910662015-09-11T22:41:00.002+02:002015-09-11T22:41:44.442+02:002013 Arnot-Roberts Syrah North Coast<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkpePYidNCGOALrYzbis_3jxEPtn5k01JNbLu4FSrF6eMnTRNkW8Sl-VJ3DKG6-_0uIJ6LkMD70_8VVyovL9bae1AMxhRSjpwbVoZqWD0mK0JhlF7kFhcavf01vJynU_BVHDFfeDtYUck1/s1600/2013ArnotRobertsSyrah.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkpePYidNCGOALrYzbis_3jxEPtn5k01JNbLu4FSrF6eMnTRNkW8Sl-VJ3DKG6-_0uIJ6LkMD70_8VVyovL9bae1AMxhRSjpwbVoZqWD0mK0JhlF7kFhcavf01vJynU_BVHDFfeDtYUck1/s400/2013ArnotRobertsSyrah.jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Frågan är</b> om inte Arnot-Roberts bara blir bättre och bättre? Vid första smakproven gillade jag ju <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2014/02/2012-arnot-roberts-syrah-north-coast.html">tolvan</a> av det här vinet lite mer än <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2013/05/2011-arnot-roberts-syrah-north-coast.html">elvan</a>, och så här från höften just ikväll undrar jag om inte denna <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1912008">2013 North Coast Syrah</a> är ännu ett litet snäpp upp?<br />
<br />
<b>Fast egentligen</b> är det förstås mest dumt att göra sådana jämförelser. Det handlar ju om ögonblicksbilder. De andra årgångarna måste förstås smakas snart igen, och stilen är alldeles, alldeles underbar hos alla de här vinerna.<br />
<br />
<b>Om man</b> vill kan man zooma in på den klockrena druvkaraktären, med blommig rödblå skogsfrukt tillsammans med peppar, svarta oliver och lite köttighet. Man kan också nämna den oavstjälkande karaktären (tänk Gonon), som ger aromerna en extra kryddig och nästan skogig skjuts. Men finge jag bara nämna en sak som jag älskar med den här stilen av kaliforniska viner så är det kombinationen av ett sant svalklimat och sol.<br />
<br />
<b>De flesta</b> som inte har besökt Kaliforniens kust underskattar hur inihelvete kallt det är, även mitt i sommaren. Många av de här vingårdarna ligger på gränsen för vad som krävs för att överhuvudtaget få mogna druvor, och det märks inte minst i syrorna som är föredömligt friska. Alkoholen klockar in på 12,8%, men samtidigt finns solen där också. Konstigt vore väl annars, den är ju själva sinnebilden av Kalifornien. Ren, generös frukt i en slank, balanserad kropp med höga syror. Det är en underbar paradox.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-32233347604600485692015-09-04T22:45:00.002+02:002015-09-11T23:33:43.646+02:002010 Guillaume Gilles Les Peyrouses<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhveqYLGh1HY2ZPaiS_amgYOiK8Xu6R9RCFlq2oQo_epCd8ollZcVGxHoIICVG243Uo3sHxBDAThHTab_YTGV4g_pIbg5bKiKpJ5ereBj-nB4eRjixQzJod4x8Bpk3aANpZhEqlUkGPOjSd/s1600/2010GillesPeyrouses.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhveqYLGh1HY2ZPaiS_amgYOiK8Xu6R9RCFlq2oQo_epCd8ollZcVGxHoIICVG243Uo3sHxBDAThHTab_YTGV4g_pIbg5bKiKpJ5ereBj-nB4eRjixQzJod4x8Bpk3aANpZhEqlUkGPOjSd/s400/2010GillesPeyrouses.jpg" width="400"></a></div>
<br>
<b>Låt inte</b> etiketten lura er - det här är ingen vanlig sketen Côtes du Rhône. Det handlar om rankor planterade 1875 en spottloska utanför Cornas. Vinet får precis samma vinifiering och uppfostran som producentens större grejer innanför appellationsgränsen. Lägg så till en dunderårgång. Förväntningar...<br>
<br>
<b>Tyvärr</b> infrias de inte. Guillaume Gilles <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1355087">2010 Les Peyrones</a> är inget dåligt vin, men jag hade hoppats på mycket mer. Att det enbart skulle handla om gamla <i>demi-muids</i> känns svårbegripligt med tanke på alla rostade och kryddiga drag, men spökek har man ju hittat förr. Tyvärr känns fruktens varma björnbär också rätt blurriga utan riktig precision. Det dyker upp mer enbär och chark efter hand, men helheten känns mer Voge än Clape, om ni förstår vad jag menar. Smaken är ganska fluffig med avrundade syror och en längd som inte imponerar jättemycket även om den finns där.<br>
<br>
<b>Äsch, trist.</b> Jag hoppades på mycket mer som sagt. Kanske är det tunneln som spökar. En flaska kvar, får se vad som blir av den. Köper inte fler.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-35469539135514036352015-08-30T22:04:00.000+02:002015-08-30T22:23:11.914+02:002012 Domaine du Cros Marcillac Vieilles Vignes<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDrR2iGBB4gcAJQkpWgfcwo5bvAR9vPrfaBjbFJxTMjg_IwBKUW3NAR9ckvSvt7tN5_vgonVaeP4ZtQ7LZ62fiyPl8Bza0ksB-SFo-K4NX_Yeb_RALydEY-0ezKyjwXnIIPfrJM90OoUsr/s1600/2012DomaineduCrosVV.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDrR2iGBB4gcAJQkpWgfcwo5bvAR9vPrfaBjbFJxTMjg_IwBKUW3NAR9ckvSvt7tN5_vgonVaeP4ZtQ7LZ62fiyPl8Bza0ksB-SFo-K4NX_Yeb_RALydEY-0ezKyjwXnIIPfrJM90OoUsr/s400/2012DomaineduCrosVV.jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Fer Servadou</b> är tydligen det nya svarta. Eller <i>mansois</i> som den också kallas här i Marcillac. Man blir lite varm i hjärtat när man stöter på sådant här tokfranskt tjut som mest tuffar på utan att ta så mycket hänsyn till omvärlden. Betalt tar de inte heller, vi snackar knappt tolv euro per flaska. Här går det inte att undvika p-ordet. Med stort P.<br />
<br />
<b>Marcillac</b> är en av alla de där appellationerna i den lite svårgreppade och diversifierade klumpen <i>Sud Ouest</i>. Fast blint hade jag alla dagar i veckan gissat på cabernet franc från Loire. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1904566">Här</a> får man pyrazinerna, med paprika och gräs, och så en sval rödblå frukt. Dessutom fina syror, finlemmade tanniner och en slank ytterst drickvänlig munkänsla. Håller säkert, men inga problem att dricka nu. Det är gott, det är snyggt och det väldigt franskt. Blir glad av sådana här grejer.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-65508939847940183872015-08-28T22:26:00.002+02:002015-08-28T22:26:25.241+02:002012 Long Shadows Cabernet Sauvignon Feather <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIVMX0sCWl905IP2rByjuQ6xKoX_r2kePPVdss6TlPJc2d33YtFUDUj1RzswM36l6PtszjPAcs-trAQAMKVMWDqfMYLqFZohFjd7lhhdb8Srhb3iBeOrWeBwr7x_4S2XYBf6xT3J78AvNw/s1600/FullSizeRender+%25289%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIVMX0sCWl905IP2rByjuQ6xKoX_r2kePPVdss6TlPJc2d33YtFUDUj1RzswM36l6PtszjPAcs-trAQAMKVMWDqfMYLqFZohFjd7lhhdb8Srhb3iBeOrWeBwr7x_4S2XYBf6xT3J78AvNw/s400/FullSizeRender+%25289%2529.jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Skall man</b> snacka om flygande vinmakare kan man inkludera Randy Dunn. Visserligen sägs han inte gärna lämna sitt älskade Howell Mountain, men sedan Long Shadows lyckades övertala honom att göra en cabbe åt dem rattar han gärna det egna planet upp till Washington med jämna mellanrum. Jag har varit riktigt nyfiken på att smaka, kul att vinet letat sig in i <a href="http://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/feather-7246801">beställningssortimentet</a>.<br />
<br />
<a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1941487">2012 Feather</a> är förstås vanvettigt ungt, men med en rejäl luftning kan man ändå skönja vad vinet har att bjuda. Cabernet i kubik, med saftig cassis, paprika, cederträ och en lite smådammig känsla. Fat också förstås, med en rejäl dos mörk choklad i svansen som även rymmer lite värme, men samtidigt bra syror och en mjuk plyschmatta av tanniner.<br />
<br />
<b>Helhetsintrycket</b> känns en smula varmare än grejerna Dunn gör däruppe på berget, och jag saknar mineralerna och skogigheten - bergskaraktären om man så vill. Det här är ett välgjort vin, mer än gott till kvällens entrecôte, även om det inte riktigt träffar mitt i prick. Det vore väldigt kul att dricka igen om sådär dryga fem år när det säkert visar sig bättre, men jag tvekar ändå att köpa fler flaskor. Mycket vin därute...<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCZnup4aMRCd5fwgwxFsGn5zuGY7nmZN-MJ0EmzoMHtqPCwSjQE8hLLDWHftjAhjQQhQEjfIQV-HCruxIk3STgcumDsTN-UsIv7Lqm-2bNbkuOPOHABcJ62SMZNBd0MJZRNBuxeOwKrwen/s1600/FullSizeRender+%252810%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCZnup4aMRCd5fwgwxFsGn5zuGY7nmZN-MJ0EmzoMHtqPCwSjQE8hLLDWHftjAhjQQhQEjfIQV-HCruxIk3STgcumDsTN-UsIv7Lqm-2bNbkuOPOHABcJ62SMZNBd0MJZRNBuxeOwKrwen/s400/FullSizeRender+%252810%2529.jpg" width="400" /></a></div>
<br />Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-4080662656008073732015-08-05T21:44:00.003+02:002015-08-05T21:44:54.254+02:002005 Château La Tour Carnet <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkKRicUrELvq0k1_v7GIR28A33mEqALjPVZV-wpEJ_Bjo4cVTgCEca3W0zPWcKF9xj7ENKApFdgKRJ5peWcSN2fdItzVNXZB3rxqBdjigxJPXGzmvrXY0fwlcsjLQ-g6BDX6R-4ShNETV3/s1600/2005TourCarnet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkKRicUrELvq0k1_v7GIR28A33mEqALjPVZV-wpEJ_Bjo4cVTgCEca3W0zPWcKF9xj7ENKApFdgKRJ5peWcSN2fdItzVNXZB3rxqBdjigxJPXGzmvrXY0fwlcsjLQ-g6BDX6R-4ShNETV3/s400/2005TourCarnet.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>En vecka</b> hos farmor och farfar lämpar sig väl för en blandad låda gamla synder. Det här är dock första smakprovet sedan inköp för sex år sedan. <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=232574">2005 La Tour Carnet</a> är öppen redan från början, men får en betydligt bättre upplösning efter en stund i karaff. En rejäl dos fat såklart med choklad, tobak och kryddor, och så Bernard Magrez patenterade transatlantiska frukt. Han är lätt att racka ner på, den gode Magrez, men som vanligt med hans viner är det bäst att hålla sig till vad som finns i glaset. En direkt, modern Bordeaux som framför allt talar till reptilhjärnan. Munkänslan är tillgänglig och genomluftad, ja nästan fluffig samtidigt som här finns gott om struktur. Syrorna är oväntat bra, och tanninerna har ett snyggt finmaskigt grepp. Tillgängligt och gott, men utan så mycket mognadstoner. Frågan är om det behövs? Det här är rätt långt från en gammeldags, brettig <i>claret</i> med mer häst än frukt. Lär förstås hålla, men funkar klockrent som sparringpartner till en rejäl köttbit som det är.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-72351520599615391182015-08-02T22:10:00.000+02:002015-08-03T10:21:10.137+02:002006 Bressan Pinot Nero<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjAF-mr_TH2GQ4ECSwiWNsGK329j6lQ6cuCCrEvnqxxfEVkpqeoevttk2N01KYeBfHKu9RT_FhPitBsH9m_mFH6uYdZlrFqw6_qj7kkqZz-uqxx0aqA6SOREb9cibWnNLbZ6ltepB37Np_/s1600/2006BressanPN.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjAF-mr_TH2GQ4ECSwiWNsGK329j6lQ6cuCCrEvnqxxfEVkpqeoevttk2N01KYeBfHKu9RT_FhPitBsH9m_mFH6uYdZlrFqw6_qj7kkqZz-uqxx0aqA6SOREb9cibWnNLbZ6ltepB37Np_/s400/2006BressanPN.jpg" width="400"></a></div>
<br>
<b>Boom!</b> Här tar vi inga fångar. Pinot Noir är en känslig druva? Här är det fullt ös, medvetslös. Ruggig extraktion och syror. Noll procent druvkaraktär, men hundra procent Fulvio Bressan. Han kan nog köra snudd på vilken blå druva som helst genom den där Fulvio-behandlingen och det kommer att smaka precis så här. Jag spikade hans Pignol i en blindprovning utan att ha smakat vinet tidigare; det kunde inte gärna vara något annat.<br>
<br>
<b>Men det</b> är en karaktärsfull stil han har. Fullmatad, och vansinnigt italiensk. Tomatpuré, och ett berg av körsbär tillsammans med mynta och lite malört. Intensiv munkänsla, höga syror, lång eftersmak. Massvis av extrakt. Väldigt mycket personlighet.<br>
<br>
<b>Fast ingen</b> skall komma och inbilla mig att det är så här Pinot Noir ter sig i Friulien, eller att det handlar om terroir. Det finns garanterat en sval, rosafärgad pinot nero från grannskapet som säger motsatsten. Det här handlar i första hand om vinmakaren. <i>Me, myself and I.</i> Men det är en tolkning som jag gillar. Den här årgången har dessutom inte plockat upp den rent besvärande malörtsbitterhet nollfyran stoltserade med senast. Gott vin! Jag dricker sista flaskan inom närmaste året.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-25931775488287841492015-08-01T22:47:00.000+02:002015-08-01T23:08:16.550+02:002004: Napa vs. Bordeaux<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXILIvO5ngKar0Xm0a8TmL0s5I6NKGkD7ALc7L1V7_Lvov9TPjnd4yhGKReFpkrA0EgpP2N8W1Fe58iQrS5bQ29e9mhyLuqNJ18K_vvTs3nolS8Ig3xvtE2wKpH8gs1RTe4e0dtg_e4LC9/s1600/2004X2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXILIvO5ngKar0Xm0a8TmL0s5I6NKGkD7ALc7L1V7_Lvov9TPjnd4yhGKReFpkrA0EgpP2N8W1Fe58iQrS5bQ29e9mhyLuqNJ18K_vvTs3nolS8Ig3xvtE2wKpH8gs1RTe4e0dtg_e4LC9/s400/2004X2.jpg" width="400"></a></div>
<br>
<b>Wow, </b>äntligen en riktig sommardag här i Sverige! Vi drar igång grillen och laddar med Jureskogs entrecôte. Att köra nedcabbat i kvällsolen känns som en självklarhet. Ett år, huvudsakligen en druva, två kontinenter, två klassiska distrikt.<br>
<br>
<b>Först ut</b> är <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=410442">2004 Merryvale Profile</a> som flörtar med cassis, jord, grön paprika och kryddor. Faten drar mest åt grillat kött och kaffekola. Generös frukt, men samtidigt allt annat än oävna syror. Balanserat helt enkelt, med viss sötfrukt men utan överdriven värme. På egen hand skulle man kanske i ett svagt ögonblick luras att överväga Gamla Världen (vilket faktiskt skedde runt bordet vid <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2009/07/byob-87.html">förra smakprovet</a> för snart sex år sedan), men det är egentligen ingen tvekan om ursprunget. En habil, balanserad Napa Cab, klockren till en rejäl köttbitt. Samtidigt finns här inget som ruckar min uppfattning att Merryvale är en ganska underpresterande och tämligen ospännande producent. Det finns betydligt mer nerv och spets att finna på andra håll i Napa.<br>
<br>
<a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=118571">2004 Château d'Armailhac</a> bjuder på mer komplexitet. Samtidigt är det uppenbart hur mycket av komplexiteten som beror på ek och inte minst brettanomyces. Stall, svinstia, jord, tobak, ceder och så mer av kafferost och mörk choklad. Smaken är slank och strukturerad med fina syror och tanniner som fortfarande sparkar ifrån medan frukten är åt det bräckligare hållet. Det här är gott och klassiskt ut i fingerspetsarna, även om det knappast är stort. För min smak är det här i drickfönstret även om det inte lär hända så mycket härifrån på flera år.<br>
<br>
Två goda viner med tydliga skillnader. Just ikväll vinner d'Armailhac bordets röster med sin klassiska stil. Hemmaplan.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-62537169657127945112015-07-28T22:02:00.001+02:002015-07-28T22:05:43.230+02:002005 Chanson Père et Fils Beaune 1er Cru Clos du Roi<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwZBSNh5C45GzRTtfO3rfiiSBhmk35QEK5jicQTQkhp-polC6Q4akdx8BzJfGAEqkyh0-0yVTntliv4pqQ7tQPqPkqIGew2F2GCRJ5LFYtIrXr4cZtY0ugU3REjHQDDMjuWDs1k89F3r_Q/s1600/2005Chanson.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwZBSNh5C45GzRTtfO3rfiiSBhmk35QEK5jicQTQkhp-polC6Q4akdx8BzJfGAEqkyh0-0yVTntliv4pqQ7tQPqPkqIGew2F2GCRJ5LFYtIrXr4cZtY0ugU3REjHQDDMjuWDs1k89F3r_Q/s400/2005Chanson.jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Dags</b> att riva fram en av de flaskor som ligger till sig. <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2009/09/005-chanson-beaune-1er-cru-clos-du-roi.html">Förra</a> smakprovet var för nästan sex år sedan, och inte helt positivt. Bäst att hålla tummarna och hoppas på mirakel...<br />
<br />
<b>Doften</b> hos Chansons <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=501569">2005 Clos du Roi</a> är fin. Rödfrukt, citrus och viss utveckling med undervegetation och insjölera tillsammans med kryddor och lite trä. Problemet, precis som förra gången, är stoppningen. Eller rättare sagt bristen på den. Frukten är rätt mager och spenslig, där den lite vattniga munkänslan domineras av rönnbärsyrorna.<br />
<br />
<b>Vinet </b>är helt ok att dricka, jag gillar det snarast en smula mer nu än förra gången, men intrycken från förra gången består. Det saknas helt enkelt lite stoppning och djup. Framtidsutsikterna känns väl ungefär lika mulna som när vinet var purungt, det här lär väl aldrig fylla ut. En flaska kvar, frågan är om den är värd att slösa lagringsplats på?Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-11434334547564647682015-06-26T22:18:00.002+02:002015-06-26T22:18:25.841+02:002011 Dard et Ribo Saint-Joseph<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGMUqFnZwtr05kNQ8heLarK-w511NS41-wPDLW2XkN7C-Xp6ix5wdw6IIOMMWreKQCIb9MKP-MTXZ8f20lJv6NUuZniHH0h9bdBl6NRjp9ad3U0gtkIoQJ8u010vT0BBwXkAUpxrYqBlOx/s1600/2011DardRiboSJ.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGMUqFnZwtr05kNQ8heLarK-w511NS41-wPDLW2XkN7C-Xp6ix5wdw6IIOMMWreKQCIb9MKP-MTXZ8f20lJv6NUuZniHH0h9bdBl6NRjp9ad3U0gtkIoQJ8u010vT0BBwXkAUpxrYqBlOx/s400/2011DardRiboSJ.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Hej semester</b>. Och hej snygging! Dard et Ribos <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1535482">2011 Saint-Joseph</a> är ett riktigt charmtroll direkt ur flaska med en klockren druvkaraktär och en frukt i krysset mellan mörkt och rött. Ingen som helst leverpastej eller andra konstigheter, däremot parfym av blommor och stjälkar, och så oliver och chark. Lätt på foten och helt tillgänglig nu med avrundade syror och en sval, extremt klunkvänlig munkänsla. God sälta i eftersmaken.<br />
<br />
<b>Inte samma</b> stoppning som <a href="http://frankofilen.blogspot.se/2014/04/2010-dard-ribo-saint-joseph.html">tian</a>, men det är väl som det skall med tanke på årgången. Inget att spara, dricks perfekt nu. Tar slut i ett nafs.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-37557383527524439142015-06-20T20:56:00.002+02:002015-06-20T21:17:17.490+02:002 x 2007 Mas de Boislauzon<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzNcFAzVvWaPZ6T_gd4HQEljVGCr564hyhbEn7iZv5fGUlYJbUlwmzhH1p9dY2KdWRciUvBHpJyl8UW1Aw7vkUKzoQUz43ovzlbkXX974EQVCHDRne9yZOqtk_rhdXQmkVajwogYW_epd1/s1600/FullSizeRender.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzNcFAzVvWaPZ6T_gd4HQEljVGCr564hyhbEn7iZv5fGUlYJbUlwmzhH1p9dY2KdWRciUvBHpJyl8UW1Aw7vkUKzoQUz43ovzlbkXX974EQVCHDRne9yZOqtk_rhdXQmkVajwogYW_epd1/s400/FullSizeRender.jpg" width="400"></a></div>
<b><br></b>
<b>En producent.</b> En årgång. En appellation. Två viner. Sammanlagt 194 promille, förlåt poäng i glasen, varav det ena fått full pott av advokaten i Maryland. Känns som läge för en jämförelse så här åtta år senare.<br>
<br>
<b>Båda vinerna</b> har kommit en bit på vägen och är drickbara nu, speciellt om man ger dem några timmar i öppen flaska. Färgen är röd med en begynnande dragning åt brunt. Likheter finns det gott om, till exempel ursprungskänslan. Det här formligen skriker Vaucluse, och kan inte vara något annat än Châteauenuf-du-Pape. Men det är en ganska mörk tolkning, från appellationens norra del.<br>
<br>
<b>Först ut</b> är <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=640302">standardcuvéen</a>. Boom! Stor och varm doft med kirsch, garrigue, lakrits, kött. Just den här flaskan känns en aning mer långt gången än tidigare smakprov, och det finns lite mognadstoner av soja, svamp och järnfilsspån. Gott om värme, men faktiskt också bra syror även om det inte handlar om någon frisk upplevelse direkt. Snarare en rätt grov och yxig sådan med mycket kraft under huven. Gillar man inte redan Châteauneuf skall man kanske inte börja här, men det går inte att komma ifrån att det är ruggigt mycket södra Frankrike. Flera runt bordet föredrar faktiskt den här.<br>
<br>
<b>För min</b> egen del träffar <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=637237">2007 Cuvée de Quet</a> bättre ikväll. Här finns mer av allt - djup, höjd och bredd, men vinet rör sig med elegantare rörelser. Inte minst finns mer komplexitet, med fler sorter i örtbuketten som också rymmer några enbär. Känns mycket yngre, men det kanske mest handlar om flaskvariation. Här borde vara lite nya fat, men kladdig vaniljsötma är inget man tänker på. Snarare rost, blod, och järn utöver kirsch. Inte heller här saknas syror även om kostymen är stor och kraftig precis som hos syskonet. Alkoholen sitter infattad i helheten, men man får en liten känsla av hostmedcin i svansen. Lär väl hålla ett tag, men funkar nu.<br>
<br>
<b>Rent objektivt</b> är det här två hantverksviner med tydlig urspungskaraktär. Hundra poäng är förstås löjligt, men att gnälla på Parker känns väl såå 2010. Gillar man Châteauneuf funkar det här utmärkt till grillat lamm med en söt grillyta, rökighet och rätt tillbehör. Men det är en stil jag har slutat köpa.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-61326809507507554432015-06-20T01:24:00.000+02:002015-06-20T21:07:38.303+02:00The Voice<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlVkTMmY6ETL4LHSKXIdQ8auXpB21cWfxZ5ML9DE8b28BpCIrGlq3GHJkJPNO7P9nZGBG3gCHqDFkZZOeXTL2Ce3ZC4QEoNTXK6LUGFLjgbwLhaIZmSyQRiVRpzNRk4RKTIwOAvCdi53Vj/s1600/sinatra_studio.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="263" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlVkTMmY6ETL4LHSKXIdQ8auXpB21cWfxZ5ML9DE8b28BpCIrGlq3GHJkJPNO7P9nZGBG3gCHqDFkZZOeXTL2Ce3ZC4QEoNTXK6LUGFLjgbwLhaIZmSyQRiVRpzNRk4RKTIwOAvCdi53Vj/s400/sinatra_studio.jpg" width="400"></a></div>
<br>
<b>Tolfte</b> januari 1956. KHJ Studios på Melrose Avenue, Hollywood, Los Angeles, California, USA. På den här tiden handlar allt om hantverk, och man spelar in rubbet live i studion. Sångaren med stort S är där. Världens bästa arrangör har gjort sitt jobb med noterna, men det finns tolv takter kvar i mitten. I studion svettas en full orkester. Till just den här låten krävs ett trombonsolo. Killen med trombonen heter Milt Bernhart. Vi lämnar ordet till honom.<br>
<br>
<i>"I remember recording "I've Got You Under My Skin" with Sinatra. Was it really 22 takes? Yipes! I might have been just terrible on the first 21. I don't think so but can't swear to it. There weren't many micophones, one was raised very high for the brass and I stood up and pointed my horn at it to play the solo. Engineer Val Valatin said they weren't getting enough; could I stand on someting to get closer? I shouldn't have been surprised if they put me on a tight rope. I felt like a pawn on a chessboard. What should I stand on? Val said how about a box? There were crates in the hall. Could someone go get one. Who? Guess who? A guy named Sinatra. The full (as usual) house came down on this one. Frank went out and came back with a tiny box. I foresaw a balancing act as well as a trombone-playing act, but I kept my mouth shut. I had a few funny lines in mind, but I sensed that some guy in the band doing shtick on a Sinatra record would be a career-ending mistake. Frank placed the box at my feet and looked up at me for approval. I was no fool. I approved. I did manage a chuckle wondering how the concertmaster, Felix Slatkin, would have looked on that box. I stood on the box when the solo came up. A couple of times I almost fell off the damn thing. But the end finally came and I've only been that revealed on hearing the news that we dropped the A-bomb and the war was over. I had lived to see another sunrise. I left some of my life fluid on those never-heard tracks."</i><br>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br></div>
<b>Många av</b> oss skulle säga att Milt Bernhart lämnade en hel del av sin "<i>life fluid</i>" även på den där tjugoandra tagningen. Det görs kanske inte så många listor över världens bästa trombonsolon, men har man lyssnat på den här inspelningen inser man att det inte behövs några. Det här är nummer ett. Utan tvekan. Rent jävla blödande sväng så det svartnar för ögonen.<br>
<br>
<b>Herregud</b> vad jag har lyssnat på Frank Sinatra under åren. Läst böcker, kollat inspelningsdatum, samlat, jagat grejer utgivna i världens alla hörn. Den värsta febern lade sig för några år sedan, men den senaste tiden har jag överraskat mig själv genom att återigen börja hänga på forumet hos sinatrafamily.com. Kanske har det undermedvetet att göra med att mannen skulle ha fyllt hundra år nu i december?<br>
<br>
<b>Man kan</b> snacka återutgivningar och remastringar hur länge som helst (grey label Capitol vinyl anyone?). Det senaste tillskottet är den nyss utgivna samlingen "Ultimate Sinatra". För första gången samlar man det bästa från RCA, Columbia, Capitol och Reprise. Äntligen en samling med låtarna i rätt versioner! Som bekant gjordes en del nyinspelningar senare i karriären. Har man bara en Sinatra-samling och "My Way" är med gör man bäst i att kolla upp den här (precis som resterande inspelningar på Capitol). En klockren introduktion, speciellt i versionen med 4 CD. Finns på Spotify.<br>
<br>
<b>PS.</b> Citat taget <a href="http://sinatrafamily.com/forum/showthread.php/8048-SONGS-FOR-SWINGIN-LOVERS-(Capitol)-1956-Riddle">härifrån</a>.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-30022719659326210442015-06-13T22:43:00.000+02:002015-06-13T22:48:35.951+02:002011 Domaine Bois de Boursan Cuvée des Félix<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzbd_WQIc4CGhYfhaKhUJzCS259ujwERS7DjSK0Dk2wDF72yiIBGFTmEP0RPzsEUJ7ieZKYHkLOnOcaP1_YZwGehZBaWwXp2swtG9NEgfb6ZpoAFCD5Jeei27-nIzX4BIhRH6Q4BXVasQa/s1600/FullSizeRender+%25288%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzbd_WQIc4CGhYfhaKhUJzCS259ujwERS7DjSK0Dk2wDF72yiIBGFTmEP0RPzsEUJ7ieZKYHkLOnOcaP1_YZwGehZBaWwXp2swtG9NEgfb6ZpoAFCD5Jeei27-nIzX4BIhRH6Q4BXVasQa/s400/FullSizeRender+%25288%2529.jpg" width="400" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Lamm med</b> örter och vitlök, ratatouille, färsk baguette. En kombination som aldrig tycks misslyckas med att plocka fram det bästa ur en Châteauneuf-du-Pape. Inte så konstigt egentligen, bondsk och rustik mat från trakten brukar med funka med viner från alla klassiska vingårdar i Europa. Sedan underlättar det förstås om det handlar om ett traditionellt hantverk snarare än något modernt, fatat poängmonster...<br />
<br />
<b>Jag har</b> så gott som slutat köpa Châteauneuf. Det blev helt enkelt lite för mycket ett tag med nollsjuorna, och det finns gott om dem kvar i förråden. Dessutom är stilen kanske inte riktigt den jag helst söker nuförtiden, men det har ni hört förut.<br />
<br />
<b>Men förra</b> sommaren semestrade vi i Vaucluse. Jag inledde med att köpa en blandlåda i den ypperliga lilla affären <a href="http://www.vinadea.com/">Vinadea</a> mitt inne i byn, där man handlar till praktiskt taget samma priser som ute hos producenterna. Aktuell årgång var mestadels 2011, ett år som inte är en favorit. Vinerna är lite för varma enligt mitt tycke, och saknar lite fräschör. Men två elvor fick följa med hem, den underbara <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1244808">2011 Pégau</a> med sin charmiga drick-nu-karaktär, och så en flaska av <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1494830">kvällens vin</a>.<br />
<br />
<b>Blint har</b> jag i andra årgångar misstagit Bois de Boursans Cuvée de Felix för just Pégau. Kanske är det den traditionella stilen som drar sig åt den mörkare, vildare sidan med blod, kött och kryddor. Eller så handlar det helt enkelt om <i>brettanomyces</i>. Precis som hos Pégau finns här nämligen de där typiska dragen. En del talar om gamla plåster, men för mig handlar det alltid om en doft av häst och stall.<br />
<br />
<b>Somliga slår</b> bakut direkt när det ett vin har brettanomyces. Rör det sig om lagom nivåer tycker jag den ger en extra dimension av komplexitet, i såväl Châteauneuf som mogen Bordeaux. Här funkar det med bravur. Hallonen, körsbären och garriguen sitter också klockrent. Invändningarna handlar snarare om en lite för tilltagen rondör och värme, men det är randanmärkningar. Syrorna finns trots allt där, och det här är riktigt bra jobbat i ett svårare år. Gott.Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4227108012017389781.post-53393325388106670542015-06-13T19:49:00.000+02:002015-06-13T19:49:44.286+02:002012 Domaine Pattes Loup Chablis<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ElDDAGppd_5578buO4Rbscf9z9H_gZ1ZNPss5jFuFseDQvuyOhRiRKMh6ZopZpKrJUZ6RyMsZHN3jdQu0UxPC5oEqfQbLFsho6wAMCS_WRvi9VJciQwp1yAov2dUxBbeSjJgX1nC9vI9/s1600/2012PattesLoupI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ElDDAGppd_5578buO4Rbscf9z9H_gZ1ZNPss5jFuFseDQvuyOhRiRKMh6ZopZpKrJUZ6RyMsZHN3jdQu0UxPC5oEqfQbLFsho6wAMCS_WRvi9VJciQwp1yAov2dUxBbeSjJgX1nC9vI9/s400/2012PattesLoupI.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Men snälla</b> nån... Thomas Picos <a href="https://www.cellartracker.com/classic/wine.asp?iWine=1805788">2012 Chablis</a> är alldeles ljuvlig - slank, frisk och ruggigt mineralisk, men ändå med en hel del stoppning. Citrusfrukter, gråpäron, blommor, en liten örtkvist och så sten, sten, sten. Strålande syror och en riktigt smaskig avslutning med en gnutta grapebeska. En känsla av transparens och inte minst elegans. Galet bra för en <i>villages</i>. Sommar på flaska.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr7OGPpO94-jjVh-KhicbmGTFTlEDLyjKr3YPL6oUpkkK73lRY-4YGtPuvgpeOXpao8pYovkyUekCdf7Nav-rYvtu4L4LF5qMGg5rKqs8Ej0B5wEbSCOjSekeFVdHjHK4TiaNpi9CPwJOp/s1600/2012PattesLoupII.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr7OGPpO94-jjVh-KhicbmGTFTlEDLyjKr3YPL6oUpkkK73lRY-4YGtPuvgpeOXpao8pYovkyUekCdf7Nav-rYvtu4L4LF5qMGg5rKqs8Ej0B5wEbSCOjSekeFVdHjHK4TiaNpi9CPwJOp/s400/2012PattesLoupII.jpg" width="400" /></a></div>
<br />Frankofilenhttp://www.blogger.com/profile/02608647020777626636noreply@blogger.com4