2005 Pride Mountain Vineyards Cabernet Sauvignon

Tänk att det redan har gått tre och ett halvt år sedan vi smaskade druvor hos Pride uppe på Spring Mountain. Den resan satte outplånliga spår, och det har knappt gått en dag utan att jag längtat tillbaka till norra Kalifornien. Men nu jädrar är det dags igen. Resa och boende är bokat, och hela familjen kommer att spendera en stor del av sommaren i San Francisco. Det känns som ett bra tillfälle att titta till Prides 2005 Cabernet Sauvignon igen, inköpt på plats.

Vi lägger upp för straffspark med rejäla bitar amerikansk entrecôte och potatisgratäng med gruyère. Det sitter så klart som en smäck; vinet är gott på det omedelbara reptilhjärnesätt maffig Napa Cab kan vara. För nog är det här rätt stadiga grejer med en massa kraft och rent av lite anis i den långa varma eftersmaken, även om det hela aldrig tippar över. Avtrycken från vinmakare Bob Foley känns kanske tydligare än de från bergsterroiren, och det blir alltmer uppenbart att jag egentligen föredrar mer återhållen old-school Napa Cab, men vinet är ytterst välgjort och balanserat. Gillar man cabernet är det svårt att värja sig när nosen lägger ut en tät matta av plommon och cassis tillsammans med tobak, mynta, jord och rostade fattoner, precis som det är svårt att förneka att den fylliga kroppen, de pulvriga tanninerna och de utmärkta syrorna gör ett bra jobb till köttet.

Gott och omedelbart tillfredsställande i en ändå ganska skön, solbelyst, hedonistiskt stil. Bra så. Bob Foley har sedan några årgångar lämnat över rodret i kvinnliga händer och vinmakaren heter numera Sally Johnson. Vad man kan läsa sig till så är vinerna nu en smula mer återhållna. Det är inte utan att man blir sugen på att prova.