fredag 23 augusti 2013

Wind Gap Wines


Den som följer Kalifornien minns säkert vinerna från Pax Cellars som i mitten av förra decenniet var bland det hetaste man kunde dricka. Ofta handlade det om täta, maffiga grejer med alkoholhalter uppåt sexton procent, och poängen stod som spön i backen. För vinmakaren Pax Mahle fanns dock ett problem. Han insåg efter hand att han inte längre ville dricka sina egna viner. Dessutom hade de en förmåga att klappa ihop efter några år, till skillnad från de nordrhônska syrahviner han älskade så mycket. Han har beskrivit uppvaknandet som brutalt.

Vi spolar fram några år. Efter en tvist med finansiären heter gamla Pax Cellars numera Donelan Wines och Mahle har inte längre något att göra med de vinerna. Istället har han startat på ny kula med Wind Gap Wines. Precis som hos så många andra i den nya kaliforniska vågen handlar det om att söka svalare uttryck med minimal intervention i vinkällaren. Eller som man själv skriver på hemsidan:

"Wind Gap is not about making the "perfect wine" it's about making honest, authentic and compelling wine from special vineyard sites".



Under sommaren har vi druckit två viner från Wind Gap som givit ordentlig mersmak. 2011 Pinot Noir (308 lådor producerade, ca $33) bjöd på en oerhört sensuell doft med hallon, rabarber, ljusa kryddor och skogig undervegetation. Helt öppet och tillgängligt att dricka nu med avrundade apelsinsyror och en god, läskande munkänsla. 2010 Syrah (380 lådor producerade, ca $35) var lite mer märkt av stjälkarna och behövde mer tid för att öppna upp och visa sin härliga peppriga, olivtonade syrahkaraktär. Det här var lite tuffare saker med en mer knuten och sträv munkänsla. Vinet kan gott ligga till sig en smula även om det smakar riktigt bra nu också med en rejäl karaffering.

Båda vinerna är gjorda på frukt från vingårdar i Sonoma Coast. Den gemensamma nämnaren är finess och svalhet. Trots att druvorna skördats vid låga brix-tal med en naturlig alkohol på bara drygt tolv procent har frukten fin intensitet utan omogna eller snipiga drag. De svala lägena ger en lång hängtid med långsam utveckling av aromerna; det är inte ovanligt att man skördar så sent som i november. Med den här terroiren går det helt enkelt inte att göra sextonprocentsbomber.

Med tanke på hur lite som letar sig hit är det lätt att känna frustration när man läser om alla fantastiska nya kaliforniska producenter. Det är många gånger jag önskat att jag åtminstone bott i samma världsdel som K&L eller Wally's. Men i Wind Gaps fall behöver man faktiskt inte gå över ån efter vatten. Vinunic har nämligen smygit upp deras 2011 Pinot Noir i restaurangsortimentet. Här blev det privatimport ögonaböj.

1 kommentar:

Håkan sa...

Bodde ett halvår 500 m från Wally's så jag vet vad du pratar om. Fast jag var nog mer intresserad av Kongsgard odyl på den tiden. Fredagsnöjet var att gå dit och snacka skit med personalen.