Först ut i kväll blir den här flaskan som dröjer sig kvar på hyllorna. Pang på och ned i karaffen med sig. Litet minus för syntetkork som jag aldrig har gillat - kör med skruvkork istället om det skall vara så. Den lite glesa doften är lite schizofren med ena halvan ganska typisk Toscana med kärnig körsbärsfrukt och bakkryddor (pepparkaka tyckte Farfar), medan den andra delen bjuder på rundare mörk frukt med plommon, svarta vinbär och en del stallighet och en gnutta ammoniak. Allt inramat av viss ekrondör med vanilj och kaffe. Smaken är medelfyllig i snabbmognande stil med mjuk munkänsla och rätt så kort eftersmak fast inte utan charm. Det här är lättdrucket och okomplicerat. Skall man återknyta till den diskussion vi nyligen haft om årgångens kvaliteter så måste man nog ändå lägga det här vinet till bevisbördan mot ett stort år. Glesheten och snabbmognaden tyder snarare på ganska våta förhållanden runt skörd tycker jag, men det är förstås lätt att vara baksätesförare med facit ihand. Hur som helst ett hyggligt gott vin, men vi köper nog inte fler flaskor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar