fredag 19 februari 2010

2007 Bosquet des Papes


Med två barn i säng och hustrun borta på jour är det perfekt läge för en brasa, ett glas vin och en god bok. Harry Karis halvnya bok om Châteauneuf-du-Pape är verkligen underbar läsning. Här får man som châteauneufälskare sitt lystmäte - har ni någon gång känt en obändig lust att känna till medeltemperaturen i augusti 2003 eller att veta hur hur många dagar man hade mistral med hastigheter över 58 km/h i september 2001 är det hit ni skall vända er. Karis bjuder på en fullödig genomgång av appellationens historia, geografi, geologi, klimat och vintillverkning följt av presentationer av över 200 producenter, allt förpackat på ett synnerligen översiktligt och aptitligt sätt tack vare kartor, diagram och inte minst den stora mängden fantastiska färgbilder. Det här är ett verkligt referensverk man lätt kan bli sittande med i timmar. Bravo!

I glaset får den nysläppta årgången av Bosquet des Papes standardcuvée långsamt veckla ut sig. Här gäller det att inte ha för bråttom, vinet är som väntat påtagligt ungt och ganska knutet. Frukten känns en nyans mörkare än hos de föregående årgångarna, och har en rätt typisk nollsjuekaraktär med inslag av kirsch, björnbär och hallon. Garrigue förstås, men också andra godartat gröna, kryddiga inslag som ger associationer till stjälkar. Har månne Nicolas Boiron dragit ned på avstjälkningen denna mogna årgång? Anis, jord och lite köttig unknad är precis som man vill ha det, och så eneträ lika tydligt som en omsorgsfullt slöjdad smörkniv. Doften blir bara bättre och bättre under kvällen.

Smaken bjuder på en rejäl skjuts, men trampolinen känns fortfarande rätt spänd och stum; de riktiga saltomortalerna ligger nog några års flaskmognad bort. Årgången känns ovanligt fullmatat för den här cuvéen; här finns ordentligt med stoppning men helhetsintrycket är fortfarande aningen kärnigt och småvresigt även om vinet är gott redan nu. Syrorna är höga, men ger mig snarare vibbar av ungdom än artificiellt ursprung, och alkoholen är inbäddad i helheten på ett föredömligt sätt. Eftersmaken är lång, kryddig och salivframkallande med aningen bittra örter och en mineralisk knorr. Riktigt gott i skön traditionell stil, men jag kommer att tacka mig själv om jag lyckas hålla korkskruven i styr sådär tre-fyra år. (91+)

6 kommentarer:

Hobbyvinarn sa...

Jag har beställt den där boken från Amazon. Hoppas den kommer bli bra läsning. Det fina är att den kostar 500 kr mindre att beställa från Amazon än att beställa den från Bokus.

Anonym sa...

Intressanta kommentarer.Jag har köpt på mig ett antal 2007 Ch9dP.
Den ständiga frågan är nu eller om ett par år. På dig låter det som att det kan löna sig att vänta även om frestelsen är stor.

J-C

Anonym sa...

Harry Karis var hos Garry för något avsnitt sen och provade b.la Pegau, kika in det

Frankofilen sa...

Hobbyvinarn - ja, bra pris hos Amazon. Jag har hört att prisdumpningarna handlar om att ta marknadsandelar från Barnes & Noble...

Anonym - dricka eller spara beror väl till viss del på vinets stil? De här traditionella rackarna mår nog bäst av att vila, medan tex Janasse är som gjord för att drickas redan nu. Man får prova sig fram.

Tack för tipset om Gary, har missat den episoden.

Vinarskalle sa...

hmm... själv förhandsbeställde jag boken direkt från Harry Karis/Kavino och fick - förstår jag nu - betala ungefär dubbelt så mycket som den skulle kostat från Amazon.

Å andra sidan fick jag den tidigt.

Anonym sa...

kostade boken 500kr nmindre från amazon fick du den alltså gratis. Bokus tar 491 pistoler