Även om Ridges zinfandelviner har osedvanlig lagringsduglighet är de inte direkt otäcka som unga. Vi ger den nysläppta nollåttan en tur i karaffen mest för det är kul.
2008 Geyserville bär fortfarande ordentliga spår av sin uppfostran i lufttorkad amerikansk ek (20% ny). Nougat, vanilj och kryddor ger till en början ett aningen sötkladdigt intryck, men efter hand sjunker det hela tillbaka en smula till förmån för tobak och mynta. Lite smått volatila drag dansar hela tiden på toppen tillsammans med den där patenterade Draperparfymen som väntar på att blomma ut ordentligt. Frukten ligger som vanligt någonstans i korset mellan björnbärssylt och Spinettakörsbär, och lär säkert få en ljusare, rödlätt nyans med lagring. En skön och direkt om än purung doft som mår bra av en tid i karaffen.
Smaken bjuder på mängder av frukt tillsammans med citrussyror med en höjd och spets jag aldrig tror jag stött på hos en zinfandel tidigare. Samtidigt finns lite kärva drag jag inte minns från den fullständigt knäckande nollsjuan; vinet känns helt enkelt lite kantigare och har inte samma sömlösa täthet eller samma turbo under huven. Men trots utebliven gnistrande hyperspace är inte det här dåligt på något sätt, tvärtom. Bara en lite annan personlighet. Skön balans, fin saftighet och utmärkt lång, mineralisk, lakritstonad eftersmak med både lite sötfrukt och värme. Gott redan nu, men kommer att skänka mycket njutning på sikt. Vi låter resterande flaskor ligga åtminstone några år. (90-91+)
PS. Precis som tidigare så får vi svenskar en annan cuvée. Återigen saknas de två procenten Mataro/Mourvèdre som skall finnas i blenden enligt amerikanska etiketter, Ridges egen hemsida samt importören Vinunics presentation. Varför gör man en exportversion av Geyserville? Det går inte att låta bli att undra hur vinet smakar jämfört med originalet.
4 kommentarer:
Franko,
Det låter som Geyserville 2008 är precis så bra som man hoppas och det mesta från Ridge verkar ha rasat ut från butikerna i en rasande fart, med undantag i Malmö.
Har själv varit undrande till det där med innehållet i vinerna från Ridge och kontaktade dem för ett par år sedan angående en Monte Bello från ’92. Enligt etiketten var blandningen 80% Cabernet Sauvignon och 20% Merlot men enligt hemsidan 80% Cab, 11% Merlot och 9% Petit Verdot.
Fick svar från Ridge att informationen på hemsidan stämde även för mitt vin (som var inhandlat i Frankrike) men att etiketterna ändrats för Europa.
Jag vet inte om samma dumheter fortfarande pågår och i så fall varför?
har det inget med procenten av druvor att göra?
Om vinet innehåller minfre än 15% behöver det inte stå på flaskan??
Men varför bemöda sig med att trycka nya etiketter för exportmarknaden i sådant fall?
Druvor behöver inte stå med på etiketterna i USA. Om ett vin ”döps” efter en druvsort måste vinet innehålla minst 75% av denna. Det finns dock undantag i vissa delstater t ex Oregon där gränsen går vid minst 90%, (förutom för Cab Sauv där 75% gäller...).
Skicka en kommentar