Vi rotar fram en gammal bekanting. När Giacosa Fratellis 2004 Barbaresco Basarin släpptes blev det ett av de mest omskrivna i den på den tiden ganska nymornade och rosenkindade svenska vinbloggosfären. Dags att se vad som hänt med nästan fyra år på rygg?
Jo, bara bra saker. Frågan är om vinet någonsin smakat bättre? Och har det inte petat i en växel till och fyllt ut en smula både på bredden och längden? Det finns lite begynnande mognadstoner, men absolut ingen trötthet, snarare tvärtom. Här fortsätter att hända bra saker även flera timmar efter uppkorkandet och helhetsintrycket fortfarande ganska ungt. Och jäkligt harmoniskt med en välproportionerad kropp, fina syror, en lång, god eftersmak och tanniner som slipats ned till ett skönt greppigt damm. I den vidöppna doften hänger körsbär och jordgubbssylt, grusdamm, menthol, mängder av blommor och fina fattoner av kakao, kryddor och tobak. Gott att dricka nu, men ingen som helst brådska. (91-92)
8 kommentarer:
Härligt, drack en för drygt ett år sedan och lovade mig själv att ligga på resterande flaskor, delvis för att den var väldigt bra, delvis för att den ändå lovade mer. Nu blev det beslutsångest ...
Här behövs ingen ångest. Bara drick och njut nu eller när som helst över de närmaste fem åren...
Korken på den här flaskan var dock väldigt blöt, låg kanske bland förtrupperna rent mognadsmssigt.
Ja, det låter nästan så. Vår slutsats i februari var "spara något år till" medan en flaska förra året hade en blöt kork och upplevdes vara färdiglagrad. Det beror ju också på temperaturen i lagringsutrymmet, men gott är det hur som helst.
https://www.cellartracker.com/wine.asp?iWine=554826
Gott var ordet. Och ännu ett exempel på hur in i bomben bra 2004 var. Bästa årgången sedan, ja när då egentligen? 1978? Skall bli kul att se hur nollettorna beter sig nu ett decennium efter skörd, men Galloni tonade ju ner förväntningarna en smula i sin senaste genomgång.
Fler sådana här sköna piemontegrejer för bara en dryg tvåhundring, tack.
Carlo har en lucka i sortimentet! Ingen barbaresco! Det måste han ju se till att fixa.
Ångest leder lite fel, men toppen kändes klart längre bort än ett år - låt då vara med en kork som var klockren. Så, lite YCS tillåter jag mig att fortfarande lida av oavsett att en erfaren terapeut skulle betrakta mig som i princip botad.
Som sagt, en traditionell barbaresco den luckan får Carlo gärna springa i.
Just det ja, glömde ju Cascina Baricchi, där har Carlo en 2008 Barbaresco för 154 muk (inte illa). Problemet med Baricchi är att vi inte vågar lita på att vi kommer gilla vinerna, oroväckande många gånger har de inte spelat vår melodi...
Någon som har provat den aktuella barbarescon?
Barichi, ska inte det vara en perfekt bot för ekfobin ;-)
Skicka en kommentar