2006 Tablas Creek Esprit de Beaucastel är oerhört knuten. Det känns faktiskt som rent slöseri att korka upp just nu, möjligen är det mourvèdrekomponenten som ställer till det. Vinet får vila i kylskåp över natt och kommer ut som en helt annan varelse kvällen efter. Då är doften är oerhört rhônelik, blint är jag övertygad om att jag hade hamnat i Châteauneuf-du-Pape. Frukten är blåtonad med hallon, lakrits och kirschiga körsbär tillsammans med kött, örter och en liten touch av fat. Smaken är tät och generös, utan vassa kanter även om tanninerna fortfarande lägger ut en sträv matta. Gott.
I andra glaset landar Janasses 2007 Les Garrigues, ofta utmålad som väldens kanske bästa Côtes-du-Rhône. Sitter ni på några flaskor är det inte fel att prova en snart; det här har utvecklats i rätt riktning från det raketbränsle vinet var som ungt. Visst handlar det fortfarande om en en seriös utmanare till julglöggen, men vinet är betydligt mer harmoniskt nu med några år på rygg. Nosen är kirschig, köttig och kryddig med fina örttoner och lite grillkol. Smaken är bred som en ladugårdvägg, och elegans är knappast det första man kommer att tänka på, men det är gott och inga problem att ta ett glas till. Att sedan hela bordet föredrar kaliforniern är en annan femma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar