Amen, lägg av nu. Hur gott är inte det här? Kanske inte stort, men vilket slurp det är. Hallon och körsbär, stenigt grusdamm, och så en skön grön blomsterkvist. I munnen lättfotat och saftigt men allt annat än slätstruket. Härlig friskhet och en sällsam förmåga att få handen att sträcka sig efter glaset så fort man ställt ned det. Bara en klunk till...
Det kommer kanske en dag när jag tröttnat på Beaujolais. Men för stunden är jag en dreglande bojo-junkie som inte kan få nog av sådana här grejer. Den här gången står den pigga oberoende vinhandlaren Caviste för fixen.
1 kommentar:
Kul att höra. Jag slog också till på ett paket från Caviste, så nu vet jag vad jag har att se fram emot.
Skicka en kommentar