Vinet är smakrikt och fylligt så klart, men här finns syror och en fräschör som mången Châteuaneuf skulle kunna döda för. Inte minst i jämförelse med den nollnia från moderskeppet Beaucastel som provades för någon vecka sedan. Där kändes det som någon hällt i en sexa Jägermeister i glaset. Alls inget sådant här, bara balans och en fin stenighet från kalkstenen. Lång och rätt elegant eftersmak. Har fortfarande struktur för att brotta ner en grillad köttbit utan problem, men dricks alldeles utmärkt just nu. Gott vin, skön fas.
fredag 9 oktober 2015
2005 Tablas Creek Esprit de Beaucastel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar