Vi går istället vidare med ett vin från förra årets topplista. Hur skall det klara sig utan Paris som x-factor? Riktigt bra tycker jag. Vinet verkar ha slutit sig en aning jämfört med i somras, men efter dryga två timmar i karaff hittar det formen. Doften är tät med inslag av körsbär, vitpeppar, garrigue, lakrits, rökelse och lite smörkola. Smaken är svalt intensiv med mängder av mörk frukt med inslag av körsbär och russin i choklad, helt utan alkoholhetta. Vinet har viss strävhet och en liten gnutta bitterhet i den kryddiga eftersmaken, men trots att det drar åt det mörka snarare än det röda hållet känns det inte baktungt eller klumpigt. Efter att ha smakat på hemmaplan en regnig januarikväll känns det kanske inte som att det kommer att hamna på årsbästalistan även 2008, men det här är en riktigt god châteauneuf som är utmärkt att dricka nu som ung om man som jag har den böjelsen, men som såklart har framtiden för sig. Dessutom fick den oss att minnas hur vi lyckligt bubbligt fnittriga promenerade hem genom sjunde arrondissemanget den där ljumma julinatten. Precis som vin skall göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar