Vi startar kvällen i ett moln av mjöl. Vi har lokaliserat sista påsen Karl-Johansvamp i frysen och sätter igång att göra ravioli. Barnen väljer egen fyllning och lyckas med svensk-italiensk cross-over på hög nivå: köttbullar och ricotta. Under tiden smakar vi denna champagne från decembersläppet. Vinet har en blekt gyllene färg. Doften är utvecklad och rund med inslag av äppelmust, honung, lite nötighet och en liten syrlig citruston. Smaken är mogen, rund och känns en gnutta oxiderad med en rejäl skjuts av mineralitet i eftersmaken - som de där små skalbitarna man får ibland får i munnen när vi äter ostron här hemma säger K och skjuter min redan sargade stolthet när det gäller ostronöppning i sank. Eftersmaken är god och hyfsat lång. En jättegod mogen champagne, och alla champagneälskare kan sluta läsa nu.
För även om det är gott tvingas jag återigen inse att min primitiva smakhandikappade gom inte riktigt fattar det här med champagne. Finns det egentligen någon region som uppvisar sämre QPR? Hade det här varit ett stilla vin hade jag känt mig rånad om jag betalat sex hundra spänn för en helflaska, och det väl bara med Champagne på etiketten man kan sälja vin av BiB-kvalitet som passerat genom Sodastreamern för en trehundring (Moët & Chandons Brut Impérial någon?). Personligen går jag igång mycket mera på mången obubblig Riesling eller Chablis för betydligt mindre pengar. Men visst, jag förstår att det kostar tid och pengar att få dit bubblorna. Och vänder man på pyramiden så är ju faktiskt de riktiga topparna billigare än både DRC och första cru i Bordeaux och säkert prisvärda relativt sett. Jag får väl helt enkelt fortsätta träna, och vill någon bjuda på en undervisningsvertikal av Salon och Krug så hör av er ;-)
15 kommentarer:
Jag är på din sida här.
Alsace, Rheingau, stora delar av Bourgogne och Österrike bjuder på stora upplevelser för mellan 200 och 300 spänn flaskan.
Champagne - då måste du upp ytterligare en bra bit.
Å andra sidan, i rätt läge, i rätt sällskap och rätt väder - t ex kompisars bröllop i dalarna en vacker sommardag - så smakar champagne utmärkt.
Att champagne är gott är väl alla överens om - jag skulle gärna dricka mycket mer champagne än vad vi gör om bara någon annan betalade. Man måste oftast upp rejält i pris. Många "billiga" flaskor runt 3-400 lider av att själva vinet känns så förtvivlat enkelt tycker jag, och då hjälper det inte hur många fina små bubblor det finns i flaskan. Den här flaskan var absolut jättegod och klart över 90 poäng, men kanske inte så mycket mera heller ;-)
Ledsen att jag svär i kyrkan och det är förstås helt upp till en själv hur mycket man vill spendera på en flaska och hur mycket man tycker man får ut av den.
Tack Frankofilen!
Vi drack denna på nyårsaftons eftermiddag och jag fick en riktigt kraftig "Jaha-känsla" av den. God - javisst, men verkligen inte mer än så. Den sade mig så lite att jag inte ens skrev om den. Men så är jag också totalt vilse när det gäller Champagne. Den "finaste" Champagne jag fått smaka var nån mogen variant från 1990 tror jag, och den smakade 100% gammel äpplejuice tyckte jag, medan de andra som drack den inte kunde sluta hylla den nog...
Du har helt rätt: paradoxalt nog verkar det som om champagne måste upp i en tusenlapp eller mer för att bli "prisvärd". Visst finns det undantag, som Veuve Clicqout's Rare Vintage -88 för dryga femhundringen, men annars ligger de riktigt goda champagnerna betydligt högre. Och jämför man med vad man kan få för rödvin för samma peng så förlorar champagne i stort sett alltid.
Champagne är något av ett minfält, man får vada fram bland det dyra och mediokra för att hitta pärlorna, men de finns där. (Detsamma gäller förresten även för Bourgogne.)
Veuve Clicqout's Rare Vintage -88 är en supergod skumpa för under 600 bagis. Skulle vara intressant att se hur du upplevde den. Tyvärr är den väl svår att få tag på.
Thomas, jo jag har ju läst vad den gör med dig och övriga Drucket-gänget. Låter härligt. Å andra sidan vore det kul att höra vad du som "fattar" champagne skulle tycka om det här vinet. Men självklart kommer jag att fortsätta köpa och dricka champagne - det kan man ju inte vara utan i livet. Magnus Bourgogneliknelse är bra; det känns bara nästan som att insatsen är ännu högre.
Champagne är svårt, och jag har väldigt lite av den varan i min källare. Nu är konkurrensen om de bästa flaskorna knivskarp - verkar som "medelsvensson" har övergivit maltwhisky och tagit an Champagne som den nya folksporten.
Ett annat område som jag gärna vill fatta (men ännu inte riktigt gjort det) är portvin. Jag har blivit bjuden på ett antal fina Vintage Port genom åren - men för mej är det mest en eldig och lite unken dryck. Lite småtrevligt framför brasan men utan AHA faktorn påkopplad. Vill någon leda en tvivlare mot ljuset?
Veuve Clicquot Rare Vintage -88 verkar i alla fall just nu finnas... Jag beställde uppenbarligen vinet någon gång efter nyår, och i fredags pep det till i luren att jag hade varor att hämta. Hade inte en susning om vad det kunde vara. Fick tag på en fredagsshoppande hustru och bad henne undersöka saken. Strax kom ett lätt syrligt sms tillbaka om "två fl champagne för 1100:-" Ser mycket fram mot att få prova!
En riktigt bra budgetchampagne som fortfarande finns på magnum är annars Palmer & Co -96. Champagne är - har jag en känsla av - ett vin som i ännu högre grad än vanligt vinner på att magnumbuteljeras.
Någon Salonprovning är inte under uppsegling, men vinmannen är i tagen med en sauternesvertikal, om det kan vara intressant...?
Och beträffande portvin; de portviner som gjort störst intryck på mig har varit minst 40 år gamla. Jag tror att man dricker dem för unga helt enkelt.
Men, men, men! Champagne! Det är ju jättesmaskens! :-) Personligen älskar jag Bille NFB på halvflaska. Vi för försöka ta en sejour någon gång och ge dig lite träning!
Jamen visst är den god, det framgick väl? En schysst 90-poängare...jag väntade väl mig bara lite mer fyrverkeri kanske.
Men det är klart man inte kan vara utan champagne, på't igen bara.
vore kul att se hur du upplever en Selosse! finns några kvar på systemet.. annars är de bästa champagnerna ganska okända, och därmed lägre i pris och mycket mer prisvärda. ta Lassaigne. grand cru och kostar som moet men har samma komplexitet som selosse. dock otroligt svår att få tag på tyvärr. så jag skyller som vanligt allt på systemets big brand-hets..
Jag lägger Lassaigne på minnet och håller ögonen öppna vid resor och dylikt. Det är inte den första gången jag blir rekommenderad att fokusera på små oberoende odlare - har du fler stalltips? ;-)
Selosse, ja. En sorglig lucka för mig som så klart måste åtgärdas någon gång.
Instämmer helt, Moët hör till det sämsta jag druckti det senaste året
Jag vill bara slänga in en kommentar för att vara djävulens advokat.
Vi drack detta vin till gåslever tidigt på nyårsafton. Makalöst gott. Det var en av mina topp tio vinupplevelser alla kategorier.
Gladivin,
jag kan meddela att du är i gott sällskap - min sambo pratar ännu ibland om den där fantastiskt goda champagnen vi drack nyligen. Verkar krävas lite finess och stil för att riktigt uppskatta vinet. Själv har jag väl fördruckit mig på 15%-iga chateauneufer...fast god var den, det håller jag med om så helt kört är det väl inte...
Skicka en kommentar