Vi provar det här vinet till en riktigt trevlig tallrik antipasti med buffelmozzarella, prosciutto, bruschetta al pomodoro och salsiccia di cinghiale, vilket ger oss en svår flashback till ljumma kvällar på terassen i Rom. Ungt, friskt med körsbär, lite örter, vanilj och vad som känns som en gnutta ungdomlig jästton. Smaken är ung, primär, pigg och syrlig med massor av kärnig körsbärsfrukt. Det här är verkligen inget stort vin men rasande charmigt i sin ungdomliga fräschhet. Påminner en aning om 2006 Briccotondo fast bättre. Avslutet är lite småsträvt och passar riktigt bra till vildsvinskorven, även om vinet sannolikt skulle må bra av något knappt års avrundning i källaren.
Giorgio Pelissero har sina rankor i Treiso vars terroir somliga anser vara extra lämpad för Dolcetto, även om jag gissar att La Spinetta har ett och annat att tillägga...
3 kommentarer:
Ah, salsiccia di cinghiale... Gud så trevligt. Med lite februarivårsol utanför fönstret skriker hela kroppen efter italienskt småplock och sval dolcetto på gården. Man får medge att en del vinbloggare gör de här eländiga månaderna mer uthärdliga.
Men nu känns det väl som om det värsta är över? Solsken och närmare tio plusgrader även utan Dolcetto ;-)
Till och med SMHI har ju bestämt att hösten per definition övergått i vår, hur skumt det än känns att det aldrig blev någon vinter...
Visst har du rätt. Jag är till och med på väg ut i Rålis för att leta upp en parkbänk på vägen till Friskis.
Fast SMHI höll på den vetenskapliga nykterheten i går, lyssna bara:
- I och med att våren kommit så pass tidigt är risken större för bakslag. Vi har fortfarande en vecka kvar i februari, plus både mars och april som är väldigt luriga.
- Det kan bli snö i södra Sverige redan framåt nästa helg.
Eww...
Skicka en kommentar