Lördagar är som gjorda för ett långkok. Sparka igång gjutjärnsgrytan framåt seneftermiddagen med vin, fond, lök och ett par rejäla bitar kalvlägg med märgben, och vips så har man några timmar senare en Osso Buco så mör att den kan ätas med sked. Vinet tycks också välja sig självt, nog måste det vara dags att kolla in en nollettbrunello?
2001 La Poderina har en riktigt stilig, något utvecklad rubinröd färg med fin lyster. Fint sammansatt doft som är med på noterna redan från 10 grader, men som fortsätter att veckla ut sig som ett mörkt sammetstyg i takt med att temperaturen stiger. I nosen får man mörka körsbär, katrinplommon och cola tillsammans med farinsocker och läder, och så friska drag av menthol och piptobak. Faten fyller på med vanilj, choklad och en massa bakkryddor som kanel och kardemumma. Mer animaliska inslag av stall eller kött tillkommer efter hand. Ingen tvekan om att vi befinner oss i Toscana...
Vi dricker djupa klunkar till kalven och får ett avrundat vin med mjuka, polymeriserade tanniner i en drygt medelfyllig kropp. Frukten känns fortfarande pigg, och de höga syrorna har spets. Eftersmaken bjuder på massor av surkörsbär, tobak och en bitter ton som av riktigt mörk choklad. Bra längd med lite mineralkaraktär.
En god Brunello som klart befinner sig i sitt drickfönster nu och säkert många år till, även om jag för egen del undrar om den verkligen kommer att bli så mycket bättre när frukten får mer drag av cola. Just det där mötet mellan surkörsbär och bitter choklad brukar inte landa så bra hos mig, men det här är så snyggt att det inte går att tycka illa om. Glada miner och tummen upp alltså, även om den trygga och ganska tillrättalagda stilen kanske inte heller uppmanar till panegyrik och kärlek. Schysst tjut hur som helst! (92)
5 kommentarer:
Hehe, den ligger onekligen bra till för källarrensning...
Låter som en lovande Parker-Brunello. Vi brukar gilla La Poderina, frågan är bara om man ska skaffa fler inför framtiden eller om det är bra så här....
Alltså, jag är tillbaka på brunello-spåret en aning efter att ha varit annorstädes ett tag.
Men, jag försöker hitta högt odlat och inte mer än 10-20% nya fat. Poderina vet jag att jag har druckit, men minns det egentligen inte. Cola och vanilj är ju inte riktigt det jag letar efter i brunello, men den här låter ganska fin ändå på något motsägelsefullt vis.
Suckling har ju gått bananas över 2006 i Brunello, men även andra, i min mun och näsa mer tillförlitliga källor, talar om en årgång som kommer att få folk att glömma 1997.
Med tanke på hur jag uppfattat resten av Toscana i 2006 så har jag svårt att se hur Montalcino skulle kunna missa.
Brunello ligger desutom trevligt till prismässigt, så lite 06:or tänker i alla fall jag mig. Frågan är var man köper dem bäst - och när? Vet att en och annan jänkare säljer brunello på primör, men vid en snabb titt på t ex superiore så hittade jag inga 06:or än.
FV - oavsett radikaliserad quercofobi så tror jag ni kommer att gilla det här. Gammal kärlek kan inte rosta SÅ mycket..
Henrik - jag kan tänka mig att vara med på några väl valda nollsexbrunello när de dyker upp, borde väl komma under året?
Hej mycket givande o rejält rolig suda att läsa. Har dock ett önskemål: skriv vart vinet är köpt ifrån eller var det finns är köpa. Gäller äv. Finare Viner. Tack ska ni ha.
Skåning
Hej Jörgen. Ja, det kanske skulle underlätta. Den här flaskan var köpt från tyska Vivinum för snart tre år sedan för drygt 400 spänn. Med facit i kan jag tänka mig bättre sätt att spendera pengarna på.
Skicka en kommentar