Ett vin som nog i ärlighetens namn borde ha varit med på årslistan för några veckor sedan är 2007 Montevertine. Vi har druckit flera flaskor och varje gång suttit med samma leende på läpparna. Herregud, så här skall man ju göra sangiovese! Bort med all trist mejkad barriquechianti som mest av allt verkar vilja likna Bordeaux så mycket det går! När Carlo Merolli nyligen fick in nollsexan igen var vi förstås tvungna att beställa.
2006 Montevertine är något blyg i doften, och bör nog egentligen få ligga till sig lite men vad göra när man är nyfiken? Ur kuporna strömmar lätta, parfymerade drag av örter, tobak, violer och svart te på en rejält grusig mineralisk bakgrund. Frukten känns skir och rödtonad med några körsbär i mitten. I munnen får man ett slankt, lingonsyrligt vin med steniga mineraler - en rent burgundisk munkänsla där mittpartiet bjuder på en hårt upprullad matta av kärnig körsbärsfrukt. Tanninerna känns förrädiskt mjuka, men samtidigt råder ingen tvekan om att vinet är purungt. Riktigt lång, uppfriskande eftersmak med mineraler.
Men åh så fin den är! Samma höga nivå som nollsjuan, men kanske inte riktigt lika öppen och tillgänglig i nuläget utan mer ämnad för lite lagring. Fast mer än några år lär inte behövas, och då vete katten om inte nollsexan är det bättre vinet. Men varför välja? För 185 DKK = SEK är det här inget annat än ett riktigt kap. (92+)
12 kommentarer:
Jag älskar verkligen detta vin men.. ibland kan jag inte låta bli att tycka det är liiite för lätt? Kan sakna lite käftsmällar liksom. Men det finns ju annat att tillgå när man känner för det iofs :)
P.
Hej Franko - skönt höra att nollsexan levererade, inte minst som du slog till på ett sexpack oprövat.
Troligen kommer nollsexan fylla ut med tiden, ungefär som när en röd bourgogne mognar. Riktigt elegant är det hur som helst redan nu.
Igår kväll drack vi varsitt glas av nollsjuan rakt upp och ner utan mat och det var ren kärlek!
Hmm, jag är en sån fegis att jag bara njutit 07:an hittills och inte ens provat 06.
07 är ju ren kärlek, så jag tror jag försöker hålla mig till den och inväntar 06 nåt år till.
Som sagt, detta är Chianti Classico med två pheta och mycket versala C.
Samtidigt, jag undrar vad som händer med 07 på lite sikt? Vänner, som inte är winegeeks, fick 07 blint häromveckan och L:s första kommentar var: "Kan man säga att ett vin luktar stall?"
Ja, det kan man, jag hade nämligen samma tanke och kände inte riktigt igen 07:an. Men stallet vädrade ur en aning med luft, men vinet var fortfarande inte lika burgundiskt som tidigare upplevelser. Fortfarande fantastiskt, fortfarande lätt på foten och ytterligt förföriskt, men nu snarare i en lite mer Bordeaux-lik stil.
Vi har också haft en flaska som stämmer in på den beskrivningen. Gårdagens flaska var helt ren, helt perfekt och ruskigt god.
Viss flaskvariation alltså. Dessutom buteljerar man inte allt på en gång...
FV- det kändes väl inte som något högriskinköp direkt... Och det där sexpacket kommer säkert att kännas som för lite vad det lider.
Precis, P. Det är ju därför vinvärlden är så underbar. Käftsmällarna får man på annat håll när man är sugen på sådana viner.
Tack för den Frankofilen. Älskar 07:an så detta var goda nyheter!
Kul att du skriver om Montevertine! Precis som du säger, föredömlig Sangiovese. Drack Pergole Torte 1988 för inte så länge seedan - fortfarande vid liv! Snygga etiketter dessutom.
@Alf: Italienarna har, föga överaskande, koll på det där med etiketter. Kolla en del Brunello-producenter t ex, aaaaaah!
http://www.lisini.com/brunello.asp
Bodoni (typsnittet) har gått ur stil sedan det misbrukats av diverse kvällstidningar, men i det är i mina ögon så jäkla snyggt - fortfarande.
Jag tror att Helvetica får se upp, Bodoni kommer tillbaka som utsvängda brallor.
Ursäkta trådkapen, Franko, men jag vet att du kan det där med etiketter ...
Mmm, Pergole Torte... Den hoppas man få smaka någon gång.
Attans att Le Pergole Torte var slut hos Carlo, det är annars där man bäst handlar dem. Bara att hänga på låset vid nästa släpp...
Henrik - den här etiketten förmår fortfarande framkalla vällustrysningarna från 93an:
http://www.lisini.com/ugolaia.asp
Notera att enologen Franco Bernabei fått med sitt namn i guld på framsidan.
F&V: 93:an? Töpfler-fynd eller inköpt på plats på den gamla goda tiden?
Drack själv en Lisini-normale -95 när jag var i Toscana 2004, men har inte hittat den på SB sedan dess. Nu finns som tur är alternativ ...
Skicka en kommentar