2004 Elio Grasso Barolo "Ginestra Casa Maté"

Jag har inte riktigt kunnat släppa nollettan av det här vinet som vid de tillfällen vi provat gett ett något tungt och närmast senskördat intryck med inslag av russin. Kan det verkligen vara Grassos husstil? Galloni talar ju istället om "a unique, crisply articulated style that highlights balance and harmony over sheer power". Här får helt enkelt bli ett tidigt smakprov av nollfyran för att se hur terrängen ligger.

Det räcker med en snabb sniff för att inse att Grassos 2004 Ginestra Casa Maté har en helt annat fräschhet än det äldre syskonet. Visst är frukten ganska mörk med körsbär och rent av lite plommon, men det här är långt från russin. Vinet har en härlig parfym med en massa menthol, blommor och grusiga mineraler, medan faten fyller i med försiktiga drag av mandelmassa, lakrits och lite grillat kött. Tjära och lite volatila inslag av lösningmedel hör Piemonte till, och så pinje, tobak och ceder. En riktigt härlig och ursprungstypisk doft med fint infattade fat.

Smaken kombinerar kraft och mörker med en balanserad munkänsla av höga, friska syror och förvånansvärt snälla, nästintill silkiga tanniner. Ett tätt packat mittparti med massor av fortfarande ungkärnig körsbärsfrukt följs av en lång, mineralisk aningen bitterkärv eftersmak. Det smakar underbart till kvällens osso buco med karljohanrisotto, men på egen hand efter maten märks det hur ungt vinet är. Allt som allt ett barnarov som gav utdelning, men helst skall förstås vinet få åtminstone fyra-fem år på rygg. Och inte ett russin i sikte, skönt. (92-93+)