Så här års har det har nästan blivit tradition med bilder av immiga flaskor albariño på bloggen. Någon spaniensemester blir det inte i år, men albariñokicken är lätt ordnad ändå. Förra årets favorit dök upp i ny årgång i junisläppet och har legat och väntat i kylskåpet på ett kort uppehåll i regnskurarna.
I glasen landar ett faktiskt alldeles bedårande vin, galet blommigt och knökfullt med meloner, krusbär, citrusfrukter och saltstänkt skaldjursmineralitet. Kan man tänka sig en blandning av två tredjedelar riesling och en tredjedel riktigt bra muscadet så hamnar man nog ungefär här. Munkänslan är kristallklar och rensande, fortfarande aningen spritsig med finfina syror, friska gröna äpplen och en snudd på oljig citruston. I eftersmaken dundrar Atlanten in.
Vi blir precis lika trollbundna som vi blivit i de varma spanska kvällarna de senaste somrarna. Att vi sedan snabbt får omgruppera från balkongen när regnet återigen börjar smattra gör ingenting, slutsatsen blir den vanliga. Vi dricker för lite albariño. Det här är bara så gott, en av sommarens skönaste apéritifer.
2 kommentarer:
Ja det där är gott!
Vi knäppte Anselmo Mendes' 2011 Contacto Alvarinho till apéritif i veckan som gick. Också riktigt gott.
Ja, man dricker för lite albariño. Tack vare förra årets post flyger det här vinet inte längre under vår radar, tack för tipset! Försvinnande gott och jag gillar den örtiga beskan som infinner sig på slutet. Blint hade jag sagt Riesling.
Skicka en kommentar