Har ni märkt hur vissa instagram- och twitterkonton och bloggar (inte minst den här) låter som värsta rasbiologerna? Det talas om renhet, eller ännu hellre total renhet. Prova att säga det på tyska tio gånger. Fast det värsta uttrycket, vilket började redan hos gamla stötar som Kronstam och gänget, måste vara rasiga syror. Eller värst - renrasiga syror. Gaaah...
Vad det egentligen handlar om är nog att många gjort samma resa som jag. En resa som tagit oss bort från millenieskiftets poängstinna monster mot mer avskalade grejer. Ny ek kan absolut ha sin plats i vissa fall, men det är trots allt en smaktillsats som för alltid förändrar vinet. Det går inte att få ut en espresso igen när du väl har har gjort en mocha latte frappucino. Sedan kan jag personligen tycka att kaffe med mjölk är jäkligt gott. Men det är något annat än svart.
Bästa begreppet är kanske soil to glass transfer, myntat av Jonathan Livingstone-Learmonth (som för övrigt har skrivit den enda bok om Norra Rhône man behöver). Alltså ett oförvanskat intryck av druva, jordmån och årgång utan en massa störande moment.
För mig är Jean-Francois Ganevats viner ett utmärkt exempel. Det känns som vinerna kommer i super-HD med total upplösning och läsbarhet, 2011 Les Chalasses Marnes Bleues inget undantag. Här handlar det om upptoppad savagnin från rankor planterade 1933. Ingen som helst oxidation, däremot äpplen, citrus, sten och en del godartat gröna övertoner. Här finns lite mer kraft än i många av hans chardonnayer, samtidigt som balansen inte svajar det minsta ens i den här varmare årgången. Fina syror, lång elegant eftersmak och den där oförvanskade känslan av, just det, renhet. Perfekt till såväl en bit comté som till kycklingen kokt i grädde och vin. Gott.
10 kommentarer:
Historien bakom det fula ordet:
http://www.etymonline.com/index.php?term=racy
Rasig är väl egentligen svengelska, hämtat från engelska noteringar, och en missuppfattning precis som det totalt missförstådda palett? Renrasig blev en utveckling
Som vanligt har väl de svenska vinskribenterna bara försökt apa efter britterna utan att riktigt begripa ;)
Det är ju intressant att ordet "racy" om vin är belagt redan 1520 - tre sekler innan den förste rasbiologen vädrade sin fula nuna ;)
"Racy" och "racée" förekommer ju fortfarande relativt frekvent i brittisk (Jancis t.ex.) och fransk vinpress, och "rassig" i deras tyska motsvarigheter.
"Pikant" är kanske den bästa svenska översättningen? Inklusive betydelsen "spetsig".
Kollar man sina gamla ordböcker rakt av föreslås:
Racy = 1. Livlig, livfull. 2. Pikant, mustig, vågad
Racé = bildl. om person som har klass.
Le Robert Micro föreslår "qui a une distinction, une élégance naturelle". Samt "qui presente les qualités propres á sa race" ;)
För övrigt tycker jag vi bör använda rassig hädanefter ;)
Jawohl... det rycker visst redan i armen ;)
Skall vi avhandla crisp och krispig också? ;)
Nej nu skall den här nörden ut i solen...
Och handla mer Rolet ;)
Har precis läst allt om "crispy" ;)
Nu livet.
Skicka en kommentar