Efter gårdagens debacle kring den folkkära druvan gascon vågar jag knappt knysta, men jag sticker ändå ut hakan och påstår att procanico är en lokal subtyp av trebbiano, också känd som cognacsdruvan ugni blanc. Här kommer procanicon tillsammans med lite malvasia och moscato i en lätt orange skrud efter en liten tids skalkontakt.
Den kombinationen fungerar alldeles utmärkt. 2013 Bianchetto bjuder på övertoner av apelsinblom, lite öljäst, aprikos och en slank, lätt munkänsla med smaskiga syror, fin mineralkaraktär och ett salivframkallande, torrt slut med en antydan av tanninstruktur. Ruggigt läskande, och väldigt gott på ett omedelbart vis. Ja, det här är faktiskt smått underbart. I love it.
7 kommentarer:
Kul, vi gillade också skarpt.
Le Coste gör också en skalmacererad "Piu Vecchie Vigne" som är rätt så sensationell....
Le Costes rosato serverad med burrata, bondbönor och färsk aprikos var en av sommarens stora kickar!
Neutrala druvsorter med hög syra - som friulano, trebbiano och welschriesling - är förresten som klippta och skurna för att skalmacereras. Konstigt nog blir det riktigt bra med sauvignon blanc också ;)
Nån som testat den vanliga Bianco? Är den åt samma håll?
Anonym - testade den i måndags. Kort sagt ja ;)
Finare Vinare: Tack!
Både vin- och matkick!
Skicka en kommentar