Billig Napa Cab, finns det? Ja, vad som är billigt är förstås upp till var och en att bestämma utifrån plånbok och intresse, och det viktigaste är väl ändå att vinet är bra? Annars spelar det ju ingen roll hur lite det kostar. Men 199 kronor får man ändå beteckna som billigt när det gäller den här regionen med sin prisstruktur, några av världens dyraste markpriser, transportkostnader över halva jordklotet, skatt och så importörens och monopolets påslag på det. Skulle man handla på plats brukar det gå att hitta vinet runt $20 + moms.
Louis M Martini byggde sitt vineri i St Helena redan 1933 och firman har alltså en längre historia än de flesta i Napa Valley. Man tycks dock haft en del kvalitetsproblem under åttio- och nittiotalen. Lösningen blev att jätten Gallo köpte vineriet och vingårdarna, medan sonsonen Michael Martini stannade kvar som vinmakare. I vanlig ordning har man genomfört en hel del investeringar, och många menar nu att vinerna tagit ett rejält kliv framåt.
Direkt ur flaskan är 2007 Louis Martini Napa CS föga förvånande något ofokuserad med purunga, råa drag av fat, rent av lite volatilitet. Det här vinet behöver luftas ett tag för att landa ordentligt. När väl gästerna anlänt och vi satt oss vid bordet får vi en betydligt mer harmonisk om än fortfarande rätt svulstig doft med massor av crème de cassis och plommon inlindade i kralliga, aningen rökiga fattoner av kaffe, lakrits och tobak. Frukten har visst likörtycke och kan inte beskrivas som annat än rejält solmogen och rättfram på ett skamlöst kaliforniskt sätt. Inslag av jord och grillat kött blir allt tydligare efter hand. Smaken fortsätter på den av doften inslagna vägen med mycket av allt och en hel del kraft. Munkänslan är ganska rund med snälla tanniner och en upplevelse av ok men något låg syra (fast facit på hemsidan säger 5,8 g/L). Eftersmaken är godkänt lång med mycket sötfrukt och en alkohol som håller sig skapligt på mattan. Gott, men kanske saknas lite djup.
Att vinet skulle gå hem hos vår kaliforniska gäst var kanske ingen direkt överraskning, men även K som brukar rynka på näsan åt all cabernet som växt utanför Médoc gav tummen upp redan från det första helblinda glaset. Visst, det är ingen tvekan om att vinet kommer från Nya Världen, och gillar man bara slanka, ekfria viner räcker det sannolikt med en sniff för att upptäcka att det här är ett vin man skall hoppa över. För egen del är det ingen tvekan om att sådan här grejer har sin plats någon gång om än absolut inte hela tiden. Här blir det påfyllning. (89)
PS. Mindre positiva ordalag här. Punkarn har också smakat.
PPS. Under kvällen dracks även Schloss Gobelsburgs 2005 Riesling Heiligenstein som hade massor av citrustoner och petroleum med en väl dominant grapebeska i avslutningen. Alls inte samma klass eller fina mineralitet som en obloggad flaska av Willi Bründlmayers nollfemma från samma läge för några månader sedan. Jag börjar bli en aning skeptisk till Gobelsburgs viner. Slutligen ännu en flaska 2008 Obriers de la Pèira. Viss ungdomlig kärvhet, men vinet kommer verkligen loss efter några timmar i öppen flaska med massor av garrigue och skön sudiste-känsla. Faktiskt snäppet bättre än senast, ett klockrent köp.
4 kommentarer:
Ja, jakten på billig och bra Napa cab har oftast slutat i besvikelse. Men när RP dunkar till med höga poäng (91 om jag minns rätt) för ett relativt billigt vin som det produceras 66 000 lådor av årligen blir man nyfiken.
Din bedömning av vinet ligger väldigt nära min, jag tror dock jag missade de volatila dragen. Sista glaset var godast.
Aha, du har redan smakat? Blir det påfyllning? Visst vinner vinet på luft. Vi måste ses snart för övrigt, alldeles för länge sedan...
Jo, jag provade redan förra fredagen. Såg att RP gav höga poäng och i Decanters provning hamnade det bakom Beringer Private Reserve med 0,42 poäng och på samma poäng som Dominus så det kändes givet att prova. Och visst blir det påfyllning. Det vore väldigt trevligt att träffas, kolla kalendern och återkom.
Decanters notering har jag helt missat. Svårt att tänka sig att ett gäng britter uppfödda på överkokta grönsaker serverade med ett glas 1961 Ch Latour skulle sätta den här ärkejänkaren bredvid eurocentriska Dominus, men där ser man ;-)
Återkommer för övrigt.
Skicka en kommentar