2004 Schiavenza Prapò har redan bildat en hel del sediment i flaskan. Läge för dekantering alltså, och samtidigt passa på att ge vinet någon timme i karaffen. När vi sedan vid matbordet sänker ner nosen i kuporna får vi en rejäl urblåsning av massor av menthol, tobak och nyklippta örter. Mmm, skön doft, bara att beta av lager för lager. Köttig, mörk serralungafrukt med drag av hallon och körsbär med torkade inslag. Grusiga mineraler med järnfilsspån. Violer och rosor, och så både tjära och lite nagellack. Ursprungstypiskt så det förslår, i vad som förefaller vara en rätt traditionell skrud. De här nollfyrorna vet visst inte vad tunnel heter...
Smaken fortsätter i generös, öppen stil med patenterat ren nollfyrefrukt. Klart vinet är ungt och lite kärvt, men det här är ändå tillgängligt på en sådan nivå att jag utan problem gärna dricker det även utan tilltugg efter maten. Är man inte lika nebbioloskadad kan man säkert invända mot tanninsnörpet liksom mot den lilla värmekyssen i svansen. Nog ligger det bästa några år framåt i tiden, men trots det skön leverans redan nu. Ännu ett klockrent Merolli-köp! (91-92)
5 kommentarer:
Härligt! Frågan är om den kära Carlo kommer att ge samma pris på denna som 03. Tror inte det va?! Men det kan ju vara läge att investera i ett par ändå som det verkar :)
Trevliga nyheter när man har vinet på lut! Det låter som att vi bör ta rygg på er och öppna en flaska snart. Vill man ha fler flaskor så finns det ju fortfarande att få. 240 sek är ju inget annat än ett kap i sammanhanget.
Nog katten är vinet ungt, men det här bör ni klara av trots en del alkohol och sandpapper ;-)
Om inte annat för att se om man skall beställa fler, priset känns minst sagt rätt överkomligt även om det inte blir rea à la nolltrean...
Får man fråga var ni köpt vinet?
Intressant blogg du kör!
Tack. Vinet är inköpt hos http://www.carlomerolli.dk/
Skicka en kommentar