Måndagskvällen bjuder på purung prestigecuvée från Gilles Robin - pop'n'pour i ett Riedelglas, vinet får utveckla sig efter hand.
Färgen är mörklila som väntat. Doften lite blyg, ung och medelstor med inslag av lakrits, anis, björnbär, lite rök och kryddor men även parfymerade toner som ikväll leder associationerna till Ajax golvrengöringsmedel eller sköljmedel men som kanske lika gärna kan beskrivas som tallbarr/kåda, dock utan att vara oangenämt eller för dominant. Jag hittar också inslag av gröna rotfrukter -kål?- som jag sedan en tid hittar gång efter annan i Syrah, framför allt från Nya Världen; ni vet hur det är när man zoomat in på en doft som det sedan inte går att komma runt. Sammantaget riktigt trevlig doft som man gärna återkommer till. Smaken är lite ungdomligt stram och syrlig med sval mörk frukt, riktigt skaplig koncentration och lite syraburen längd med ett uns bitterhet.
Även om Robins "Papillon" kändes mer direkt tillgänglig och fruktig, så är det här ett steg upp i kvalitet. Det kommer sannolikt aldrig att bli ett fantastiskt vin, men är redan nu en trevlig Crozes.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Visst är det här en besvikelse? Så tunt i texturen om man jämför med 2003an...den var ju å andra sidan så överdådig att man baxnade. Frågan är ju bara vad tiden kommmer att göra för vinet. Varför inte prova att låta flaskan stå öppen ett dygn eller två, för att se vad som händer? Syrah är ju överraskningarnas druva, så allt är möjligt...
mvh,
Finare & Vinare
Jag tvekade faktiskt om det var värt att öppna en flaska efter att ha läst era inlägg om vinet - visst är det lite knutet men fullt så otillgängligt och tunt tycker jag inte vinet är, det visade ändå upp en hel del av vad det kan under kvällens gång. Å andra sidan har jag aldrig provat 2003:an utan jämför med Papillon och då är det här ett steg upp. Riktigt stort lär det väl aldrig bli, men det kanske man inte kan kräva heller utifrån priset?
Vinet borde ju vara tillgängligt nu och ett par år, om det inte handlar om någon sorts bottle shock om det nyligen tappats på flaska? Halva flaskan finns kvar för ny påtitt ikväll efter luftning så vi får se...
Det som är kul är att läsa Kronstams kommntarer då det står "maximalt uttrycksfull, vidöppen doft osv."
Han skriver ju även att vinet är så gott "att jag kan tänka mig att drunkna däri", och delar 5 av 5 på sin kvalitetsskala. På Frankofilens nygjorda femgradiga skala får vinet en trea, med en undran vad Kronstam tar till för betyg för viner som är bra på riktigt och inte bara trevliga...
Om de är bra på riktigt finns ju fem stjärnor och tre utropstecken, men eftersom 2003 Cuvée André Péalat redan fått det betyget blir man lite nyfiken på vilka betyg Guigals Lalala 05or ska få ;-)
Och, vi hade nog inte varit särskilt besvikna om vi inte haft 2003an i minnet. Liknar era förväntningar efter Graillots 2003. Det där med tillgängligt nu stämmer inte riktigt på Graillots 04a heller...
mvh,
Finare & Vinare
Skicka en kommentar