2008 Melville PN Carrie's har efter en stunds flaskluftning en riktigt stor doft; man kan nästan se hur aromerna kryper över kanten på kuporna och sprider sig längs bordet. Här handlar det om uppenbart riktigt mogen pinot noir med drag av körsbär, tranbär och vildhallon i renaste skrud. Men det finns så mycket mer att hitta - Greg Brewer gillar att vinifiera med en del stjälkar och möjligen bidrar det till dragen av riktigt komplex kryddighet med kanel och milda bakkryddor. Vidare undervegetation, tobak och mossa, och så lite lakrits och mint, och en saftig ton av citrusfrukt. Det här är en riktig sniffe-pinot, om än stöpt i en form som nog skulle få en baskerklädd åldring från Bourgogne att sätta i halsen.
För har man Bourgogne som måttstock för hur all pinot måste smaka så skall man nog inte göra sig besvär med det här vinet. Frukten är riktigt tät med ogenerad kalifornisk generositet, och här finns en kropp och en rondör som man svårligen skulle placera i Côte d'Or. Att alkoholen närmar sig femton procent spelar så klart in, och nog finns en hel del solsken i svansen samtidigt som det här nog är den mest välbalanserade pinne signerad Greg Brewer jag hittills smakat; alkoholen är mycket mindre märkbar än i de årgångar vi druckit av Melvilles PN Estate. Hela bygget är helt enkelt rasande stiligt ihopsnickrat i yppig, mogen stil, där de saftiga apelsinlika syrorna bidrar till balansen. Inte för alla, och absolut inte hela tiden för mig, men helt klart en god, kick-ass jänkarpinne i början av sin karriär. (92-93+)
PS. The mother of all Greg Brewer-porträtt hittar man fortfarande här.
PPS. 330 DKK hos KKWine.
4 kommentarer:
Ser man på, tack för den resan down memory lane.
Visst är det en jäkla skillnad på Estate-flaskan och vingårdsvinerna? PN Estate är eldig och baktung, Carrie's kryddig och balanserad. Och Terraces (köpte du den också?) är tuff och lagringskrävande utan den omedelbara charmen hos Carrie's.
Synd att inte bascuvéen kunde låna lite mer stil från storasystrarna.
Jo, det blev ett par Terraces också. Fast Josh Reynolds verkar tycka att den i denna årgång är tillgänglig redan nu samtidigt som Carrie's drar åt det allvarliga hållet. Det blir nog svårt att låta bli ett smakprov under året hur som helst.
hej!
jättetrevlig blogg!
kikar nästan varje dag.. (c:
en fråga om förtydligande bara, det står 2008 på överskriften och på bilden, men överst i texten står det 2009?
mvh
AE
Oupps, helt rätt AE. Gick lite för snabbt där, det är förstås nollåttan vi drack. Tack för påpekandet.
Skicka en kommentar