Till ostarna smakar vi en av våra sista flaskor Amarone. Jag köpte en del när jag på allvar blev vinintresserad för några år sedan och vanligen köpte vin utifrån hur många poäng det fått. Det här var dessutom innan jag riktigt lärt mig mina egna smakpreferenser. Inget fel i det -det är en resa alla måste göra, men nuförtiden blir det så gott som aldrig några Amarone i inköpskorgen. Jag är måttligt förtjust i russin, socker och hög alkoholhalt före eller till mat, och det är så vi oftast dricker våra viner. Det är faktiskt skönt att kunna bortse från nästan all Amarone som släpps och istället koncentrera sig på annat. Men det är många som verkar älska dessa viner -jag vet inte om de ofta äter mammut -och Allegrini är en högst respektabel producent. Vinet är blålila med en brun nyans. Doften är stor och eldig med inslag av katrinplommon, mogna mörka körsbär i likör, kryddor, vanilj, lite skogsglänta och rejäla doser mörk choklad. Rena russintoner saknas dock, härligt. I munnen är vinet förstås fylligt men faktiskt ändå lite elegant med ganska rikliga men fina tanniner och en lång chokladig eftersmak med viss eldighet men ingen nämnvärd bitterhet. Riktigt gott, och är vinet så här bra dricker jag gärna en Amarone ibland som omväxling.
PS. Resten av flaskan sparades i kylen och dracks tre dagar senare. Vinet har nu blivit mera portliknande, chokladaromerna har vikit något till förmån för gräddkola. Underbart renfruktigt och elegant trots all kraft, utan nämnvärd alkoholförnimmelse.
3 kommentarer:
Vi känner så väl igen ditt resonemang. Och visst är det skönt att släppa kollen på en hel kategori av viner som man vet har lite svårt att hitta sitt sammanhang. Men som du säger vore det det ju synd att helt gå miste om möjligheten, inte minst till en bricka med hårda ostar efter mat. Serego Alighieri, Allegrini, Mazzano - man får plocka bland de bästa...
mvh, Finare & Vinare
Det är just några flaskor Allegrini och Serego Alighieri som återstår av Amaronelagret. Mazzano är säkert bra, men på de prisnivåerna satsar jag hellre på mina favoritregioner, och knappt det.
Kan enbart instämma! Har några Amarone hemma och vet aldrig när jag ska ta fram dom. När dricker man sådant. Endast Allegrini med sin renfruktihet har gjort intryck och vid en provning fann jag Masis Campolongo di Torbe enastående, men skulle aldrig gå och köpa det...
Skicka en kommentar