Kan inte låta bli att tipsa om lite helgläsning på nätet signerad DI:s Anders Röttorp. En jury bestående av ej namngivna "tunga svenska vinexperter" har provsmakat 73 syrahviner upp till 35 år gamla och man presenterar nu en lista på "världens bästa viner gjorda på syrahdruvan". Man har provat vinerna blint "efter sin potential" vilket kanske är att göra det svårt för sig tycker jag dels med tanke på hur svårvärderad ung syrah kan vara med avseende på lagringspotential, men även utifrån att fullmogna viner då rimligen skall värderas lägre eftersom de redan uppnått sin potential? Det rimliga är väl att bedöma vad man har i glaset just nu? Men det kanske bara är ordmärkeri från min sida. Startfältet är det iallafall inget fel på med flera LaLa's från Guigal, ett par Grange, någon RunRig, Chapoutier, Rostaing, Henschke, Jaboulet och Clape och många andra tunga namn. Rent allmänt tycker jag det nästan finns något perverst i sådana här jätteprovningar där Röttorp uppger att "tillsammans spottade vi nog ut 35–40 liter av världens bästa syrahviner" (vilket måste innebära att de drack resterande 15 liter av de 73 flaskorna?), men visst hade det förstås varit roligt att vara med och smaka, och det är alltid intressant att se resultatet som bjuder på en smärre sensation. På bronsplats hamnar nämligen Graillots i mitt tycke ganska medelmåttiga Crozes-Hermitage 2004! "Ljuvligt komplext och balanserat nu" tycker Röttorp. Man skall förstås inte underskatta blindprovning men visst hajar man till och undrar hur det här gick till? Man kanske skall skylla på klimatförändringar och ökat miljömedvetande? Grönt är skönt? Också kul att se att Gilles Robins billiga 2006 Crozes "Papillon" hamnar på en hedrande 25:e plats före vissa årgångar av La Mouline, La Turque, Grange, Ermitage Le Pavillon, Les Ruchets, The Armagh, RunRig och andra dyrheter. Förstaplatsen knep Jaboulets 1972 Hermitage La Chapelle.
Hur som helst, rolig läsning. Jag har sedan tidigare planerat att bjuda mina föräldrar på en flaska av "världens tredje bästa Syrah" i helgen, det här blir en rolig extraknorr. Artikeln hittar ni här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
73 röda muskelviner är bara för mycket att bilda sig en vettig uppfattning om vid en enda provning. Är det ett utslag av medelålders manlig prestationsångest, lite som vasaloppet...
Med en smula bedövade sinnen kunde listan nog sett ut lite hur som helst. Men vissa av vinerna är förstås så tveklösa att de kräver hög placering.
Som 2004 Graillot, hehe;-) Hade 2004 La Guiraude varit med hade den nog fått andraplatsen, eftersom den var ännu bättre. Massor av andra höjdarviner saknas helt enkelt (ex. Bessards och många fler). Urvalet är förstås inte tillräckligt brett. Ska man kora världens bästa syrah, i sig en fåfäng uppgift eftersom det handlar om smak, måste man nog gå ännu grundligare till väga, lite som Gambero Rosso!
Visst är urvalet för snävt när det är baserat på vad de här tungviktarna hade hemma i källaren -många kandidater saknas och årgångarna känns slumpmässiga- men det är väl ingen som tar den rubriken på allvar? Och det känns svårt att klandra Röttorp; det är ju så här svensk vinpress ser ut: "bästa helgvinet" och "mest prisvärda" och "hela listan" hit och dit -trots att det ofta rör sig om ett litet urval i de lägre prisklasserna i den regelbundna bevakningen.
Hur som helst, kul läsning tyckte jag. Nu väntar jag bara på VM i köttvin...
Dessutom provades dessa 73 viner på 4 timmar. Ambitiöst, och säkert roligt, men hur genomtänkt blir det?
Varför inte VM i pratvin? Denna misskända kategori behöver mer prestige och världsbästalistningar ...
Skicka en kommentar