fredag 5 februari 2010

2007 Camille Giroud Gevrey-Chambertin Les Crais


Yes! Ni vet den där härliga känslan när man stöter på något som är så bra att man bara vill sträcka armarna i luften; så bra att man kommer på sig själv med att hela tiden sitta och påpeka att det här, det är minsann just SÅ. JÄKLA. BRA.

Lycka. Och lite vemod över att det snart är slut, och den tomhet som kommer att infinna sig efteråt. Nej, jag talar inte om kvällens vin utan om det som gång på gång stulit sömntimmar från mig och hustrun på senaste tiden. Jag talar om THE WIRE.

Vaddå, en jäkla TV-serie tänker ni. Och det var precis min reaktion när en kollega för första gången insisterade på att jag borde kolla upp det här. Men tänk om. The Wire liknar en vanlig TV-serie lika mycket som Bonneau du Martrays Corton-Charlemagne liknar Castillo de Gredos Blanco. Att återge den komplexa handlingens alla vändningar är nästintill omöjligt, men låt mig bara kort konstatera att man får så mycket svärta, humor och realism att man ibland nästan måste pausa för att hämta andan. Och ett persongalleri så sprängfyllt med trovärdiga karaktärer att självaste Tolstoj hade varit stolt. The Wire är en myllrande och inte sällan deprimerande fresk över det moderna Baltimore. Skyll er själva om ni missar det här mästerverket, men se till att ha lite semester att ta ut...

Så ursäkta om det liksom inte blir så mycket tid över för vinbloggande just nu. Oj, måste kila. McNulty och Bunk kallar...



PS. Visst, ja. Vinet. Denna Gevrey-Chambertin dök upp i släppet i måndags, och vi korkar upp till en rådjurssadel med kantarellsås. Här får man utdelning direkt ur flaskan, med stiliga blomtoner över köttigare inslag där även lite Gevrey-jordighet tittar fram. Den rödmörka frukten ger associationer till både jordgubbar, hallon, vinbär och körsbär, och så en skopa pinotkryddor. Fatens kakao sitter ihop riktigt fint med helheten som avslutas med lite barrig örtighet som också drar åt grönsåpa. Det är ändå något visst med Bourg... äh, ni vet vad jag tycker om sådana här sniffeviner vid det här laget. Ljuvligt.

I munnen får man en härlig blandning av elegans och ganska generös saftighet. Balansen är klockren med läskande apelsinsyror, finlemmade tanniner och bra stuns i den rena, fina pinotfrukten. Skönt häng i eftersmakens aromer, där man hittar både lite ungdomlig gräddkola, en fin citrustvist och en synnerligen salivframkallande mineralkaraktär. Druvorna till det här vinet har vuxit i den mindre ädla, låglänta delen av Gevrey-Chambertin på fel sida av N74, men icke desto mindre är det riktigt, riktigt gott med ett synnerligen trevligt förhållande mellan kvalitet och pris. Sådana här viner kan man aldrig ha för många av. (91-92)

15 kommentarer:

Swedish sa...

Har bara hunnit igenom de 3 första säsongerna och ja; säsong 1 och 3 är lysande. Har inte vågat mig på 4:an än då det kändes som man nådde slutet i och med 3:an... Värt att fortsätta eller?

Magnus sa...

Hear, hear! The Wire är helt enkelt det bästa som har gjorts på TV. Så enkelt är det.

Anonym sa...

nja, The Wire är grymt bra men jag tycker nog Mad Men(http://www.imdb.com/title/tt0804503/ )håller minst samma klass, tom ett litet strå vassare. Gillar man dessa gillar man nog även Oz, en fängelseserie

ohmansmatovin sa...

Camille Giroud är en fantastisk négociant och en av mina absoluta favoriter.

Nu måste jag kolla upp The Wire också.

Red Scream sa...

The Wire är en klar bubblare till pipelinen. Själva drog vi sju säsonger av Homicide på raken i somras!

Henrik sa...

The Wire har stått på min shortlist länge, men det blir inte av - undrar varför. Skärpning nurå!
Dock håller jag med föregående talare, vill du ha fortsatta sömnproblem, se Mad Men och se den från början.
Den som efter att ha sett avsnitt ett inte omedelbart ser avsnitt två är en sådan som klarar feta doser korkskruvsångest utan att vika en milimeter innan vinet fyllt 20.
Vad gäller les Crais, härligt att jag köpte ett par, synd att jag inte köpte mer än ett par.
Undrar hur jag ska parera korkskruvsångesten ...

E sa...

Mmmm, blir sugen på Lake Trout och en fruktig Mersault..

Frankofilen sa...

Swedish - vi är mitt i tittandet, så jag har ingen aning om huruvida femman slutar på ett otillfredsställande sätt. (Och inga spoilers i den här tråden, tack). Men har du sett första tre säsongerna så har du väl själv svaret på din fråga. Alla jag talat med menar dessutom att den här serien avslutades precis i rätt tid, det vill säga för tidigt...

Magnus - alltid roligt med livstecken från dig. Kunde väl ana att du hade sett The wire för länge sedan...

Anonym och Henrik - Jo, Mad Men har faktiskt letat sig in på min radar också, även om jag helt missat den när den sänts. Vi ser verkligen aldrig på TV. Det låter som att man bör kolla upp.

Vad gäller Les Crais så finns det ju flaskor kvar. Jag var och fyllde på i förmiddags. Det är ändå något visst med Côte de Nuits, ofta finns ett extra djup och mörkare drag jämfört med många viner från Côte de Beaune, och när man hittar sådana här pärlor för i bourgognesammanhang mer än rimliga pengar så gäller det att passa på.

Henrik sa...

Hmm, doktor Franko skriver ut ett recept mot korkskruvsångesten gällande les Crais - hämtar jag ut eller hämtar jag ut?
Innan din receptutskrivning hade jag nämligen uppfattat det som att medicinen var slut.
En himla tur att du inte skrev ut recept på en del annat, för när Miran började snacka upp några grejer hade jag två alternativ - hämta ut utan recept eller fly i panik.
Det däringa apoteket på Regeringsgatan är inget för en man med mycket svagt överjag.

Frankofilen sa...

Miran, ja. Där har du tvättäkta pusher. Han skickade ju hem I med auslese för över tusen spänn, God bless him. Vad skickade han med dig?

Henrik sa...

Nu misslyckades Miran att skicka på mig något, jag flydde i panik.
Jag köpte mina les Crais som Miran hämtade på lagret, samt les Obriers och Voss pinot.
Men om du har tänkt att köpa något världsklassvin i dagarna så är det Dönnhoffs torra Hermanshöhle som gäller á 430 pix. Dönnhoffs Delchen spelar inte i samma liga, trots blott 15 pix prisskillnad, säger Miran.
Och ja, trots att jag flydde i panik, God bless Miran.

Henrik sa...

Har faktiskt kommit så långt att jag köpt boxen med första säsongen av the Wire. Så någon kväll snart går första avsnittet och vad vore väl lämpligare än om det får ledsagas av ett glas les Crais?

Frankofilen sa...

Les Crais funkar klockrent. Ett tips bara - se till att ha tid för att se två avsnitt första gången så kommer ni in i serien ordentligt. Och gissa vilken DVD-box jag såg på hyllan hemma hos Finare Vinare härom veckan? ;-)

Henrik sa...

En serie som inte direkt får en att vilja se avsnitt två efter ettan är väl ingen serie ...
Kanske dags att byta bransch till PR, Franko ...

Henrik sa...

les Crais slank ner i stora klunkar - aaah så fint. Instämmer i princip rakt av i din beskrivning. Däremot, angående det liberala drickfönstret, jag tror att babyhullet bara kan bli mer elegant, mer definerat och bättre. Hoppas jag kan glömma i åtminstone två år.
Vad gäller the Wire, min fru tappade sugen direkt och tyckte i princip att det var för många vulgära snubbar som sa fuck mest hela tiden.
Jag däremot, har gått in genom inkörsporten och sitter fast i the Wire som Bubbs i skiten.
Min fru får helt enkelt skylla sig själv - å andra sidan får hon sova ...
P.S
Får "aptant" i ordverifieringen. Wonder what dat shit means ...
D.S