torsdag 12 juli 2007

2001 Paul Jaboulet Aîné Cornas Les Grandes Terrasses

Inspirerade av det murriga vädret gör vi en mustig gryta med bitar av entrecôte och oxfilé, kalvfond, tomatpuré, lök, morötter, fänkål och våra allra sista kantareller från förra året. Åtminstone verkar det bli ett bra svampår i år. Till detta öppnar vi en Cornas från négocianten Jaboulet bestående av 10% egna druvor, 30% köpta druvor och 60% köpt vin. Hur kul kan det vara med köpt vin? Å andra sidan har namnet Jaboulet i sig fått dålig klang sedan slutet av 90-talet pga tveksam kvalitet efter Gérard Jaboulets plötsligt död 1997 så det kanske inte är så illa med lite vin utifrån. De egna druvorna har iallafall växt på 50-åriga stockar i förnäma Reynards. Vinhuset är nu sålt och stora investeringar görs, 2005 är den första årgången tillverkad av de nya ägarna.

Färgen är blåröd med en bruntingering som skvallrar om viss mognad. Doften är rent ut sagt ljuvlig med parfymerad vinös mörksöt frukt och kryddighet som tydligt drar åt vitpepparhållet men som ändå för tankarna åt Bourgogne. Det finns också violer, lakrits/anis, jord, rök och lite vanilj. I munnen är vinet medelfylligt med hög syra, lite gles frukt men ändå tillgängligt med viss intensitet och god syrlig eftersmak utan tecken på någon förtretlig tunnel. Även om Cornas brukar kunna leverera riktiga bonnaviner med skit under naglarna handlar det här mera om finess, balans och finstämda nyanser- tankarna går återigen åt Bourgogne. Väldigt gott till maten, fungerade utmärkt till den mustiga grytans möra kött och fänkålens anistoner. En liten påminnelse att inte helt stirra sig blind på kritikernas omdömen.

3 kommentarer:

finare & vinare sa...

Det här vinet älskade vi båda årgångarna 2000 och 2001 av. Tyvärr var det alltför gott, så vi har inga kvar.
Just den röda öppna syrahfrukten, med elegans och charm mer än kraft fick oss helt på fall. Har ni lyckats spara fler? 2003an lär vara en mörkare historia, enligt WS: björnbär, tjära, tapenade, vilt (89p). Låt oss hoppas att vi får se dem på SB.
Fick ni förresten tag i någon 2003 Raymond Roure? Det är ju ännu ett lysande undantag i Jaboulets sortiment. Crozes med turboladdade jetmotorer...

mvh,
Finare & Vinare

Frankofilen sa...

Det här var sista flaskan tyvärr, hade gärna haft fler. Raymond Roure köpte vi några flaskor av som ligger till sig -er positiva post och Parkers "one of the greatest Crozes ever made" gjorde att det var svårt att låta bli trots det rätt uppseendeväckande priset. Jaboulet har väl satsat mycket på att komma till rätta med kvalitetsproblemen och kanske är man på bana igen nu?

Swedish sa...

Har ingen vidare erfarenhet av Jaboulets viner och har tyvärr aldrig smakat La Chapelle men har svårt att förstå kritiken dom senaste åren. Har alltid druckit deras viner med behag. Igår dracks en crozes "Domaine de Thalabert" 2000 med stort behag. Klart mer utvecklad än vad jag trodde men ändå väldigt bra och matvänlig!