Greve Stephan von Neipperg har ett mindre imperium på högra stranden bestående av sex slott senast jag kollade. Hans bolag är dessutom delägare i Château Guiraud, och man gör också vin i Bulgarien. Château d'Aiguilhe ligger i heta kranskommunen Côtes de Castillon, och befinner sig väl någonstans i mitten av hierarkin i portföljen. Von Neippperg tog över egendomen 1998, och kallade in den välbekante konsulten Stéphane Derenoncourt. Ett pärlband av fina recensioner har följt efter. Jag har för egen del sorterat in slottet under modernisterna, utan att ha smakat så värst mycket. 80% Merlot och 20% Cabernet Franc.
2000 Ch d'Aiguilhe bjuder på ganska rundnätt plommontonad mörkfrukt tillsammans med lite fränare inslag av ammoniak, som dock blåser bort till viss del efter hand. Vidare en hel del örtig tobak, lite grillat kött och så en tydlig rostad fatprägel. Över allting har någon strött strimlade bananskal jag inte riktigt vet varifrån de kommer - väl mogen merlot kanske? Smaken är medelfyllig med höga syror men förvånansvärt ogenerös med tanke på doften. Frukten känns rödare med inslag av tranbär men samtidigt aningen intorkad, och det finns en del stramande tanniner kvar. Mitten fylls inte riktigt ut, och även avslutningen känns lite snipig och snopet kort. Jag kan inte riktigt skaka av mig misstanken om minimal korkskada, men känslan är samtidigt att det här är ett vin som jag nog hade gillat mer för några år sedan när frukten var livligare. Kanske har vi fångat vinet i en obekväm mellanfas? Jag hade lite högre förväntningar.
PS. "My name is Geraldine, I'm yer social worker". Sonen börjar vänja sig vid att pappa vid blöjbytena och mest hela tiden går omkring och nynnar med hemmagjord skotsk accent. Det är kanske ganska förutsägbart att gamla popnördar ur den vita priviligierade medelklassen går igång på det här, och hela plattan håller inte riktigt jämn klass hela vägen, men ändå. Så. Jävla. Bra.
Viva Glasvegas! Flowers & fitbaw tops!
9 kommentarer:
Trist att dricka vin och misstänka korkskada. Var det avslutningen som fick dig att misstänka detta?
Det är andra gången på kort tid som jag ser dig nämna Stephan von Neipperg...Ja, man kanske skulle ta och prova en Ch. La Gaffelière...
/JW
Snarast att vinet kändes lite fruktklent och snipigt. Låga doser TCA sägs kunna strippa vinet på frukt utan att man märker så mycket mer. Jag hade förväntat mig något maffigare. Men jag tror nog inte vinet var skadat - den lilla skvätt som fanns kvar visade inga tecken på TCA idag.
Förresten - jag vet att det inte är japansk noise, Lou Barlows snarkningar eller vad det nu är för obskyra missljud du går igång på nuförtiden, men vad tycker du själv om det nya brittiska hoppet?
Glasvegas? Bedrövligt namn. L har skivan och det finns några riktigt bra poplåtar, bla "Geraldine". Inte alls dåligt. Men hypat.
Visst är det hajpat till döds, och risken är väl överhängande att man spyr på det här om ett halvår. Men blandningen av Jesus & Mary Chain, Phil Spector, Doo Wop-körer och Proclaimers är ganska oemotståndlig...
jag har testat årgångarna på 2000talet ganska många ggr o jag skulle nog gissa att det kan ha varit en tveksam butelj som du provat, för jag känner inte igen det du beskriver. Men kul att du testat vinet, super modernt men trevligt och snyggt. Jag gillar det mycket. Synd att det e så hajpat och svårt att få tag i bara.
Visst kan det ha varit en dålig flaska - och inte kan man fälla en årgång av ett vin på ett smakprov. Jag skulle gärna prova igen. Hype eller inte, priset har väl hållit sig sansat ute i stora världen och jag tycker ändå man stöter på vinet ibland ute i butikerna. Det fanns gott om nollfemmor på K&L Wines härom veckan, trots den högsta Parkerpoängen nånsin. $37 är ju inget att snacka om direkt.
Jaha, det är ett jävla klipp. riktigt lågt pris faktiskt. konstigt att dom har några flaskor kvar..
...eller så handlar man vinet under $35 hos någon av de sex namn som dyker på gratisversionen av wine-searcher. Det är väl snarare så att det är här priset ligger. Åtminstone i USA.
Skicka en kommentar