torsdag 6 augusti 2009

2007 Châteauneuf: Xavier vs Barroche Terroir


Nollsjuorna från södra Rhônedalen fortsätter att locka. Vi följer två smakprov under en hel kväll till mat och ost.

2007 Domaine la Barroche Terroir behöver väl ingen närmare presentation. Vinet skall lanseras i november, men jag gissar att det ligger privatimporterade sexpack hos var och varannan vinnörd runt om i Sverige. Cuvéen är gjord på domänens yngsta, tonåriga rankor.

2007 Xavier Châteauneuf-du-Pape lanserades i ordinarie sortimentet i april, och skall finnas på hyllorna minst ett år även om man väl kan misstänka att årgången som vanligt kommer att bytas under tiden. Xavier Vignon är konsult åt närmare 300 producenter i Rhônedalen, och gör en serie viner på négociantbasis. Köpta druvor alltså, med lite hysch-hysch kring ursprunget även om det antyds att han i egenskap av konsult får handla från riktigt fina lägen. Med tanke på hur många bra châteuaneufer det finns i den här prisklassen kan man tycka att Xavier kanske känns måttligt sexig. Monopolet slår sig för bröstet i vanlig ordning med tal om världens strängaste urvalsprocess, men sanningen är såklart att de flesta kvalitetsproducenter aldrig kommer på fråga. Inför den här listningen krävde man enligt uppgift leverans av minst 100 000 flaskor till Sverige. Det är det inte många som klarar förutom de riktigt stora elefanterna. Men det är trist att återigen klaga på sortimentet och monopolets lerfötter. Desto roligare att fokusera på själva vinet. Och Xavier Vignon vet nog vad han pysslar med.



I 2007 Xavier Châteauneuf-du-Pape har mörkrets makter övertaget. Det mullrar på rätt bra med choklad, asfalt och bakelit tillsammans med svarta oliver, körsbär och blåbär. Massor av lakrits såklart, och så violer och några tag med pepparkvarnen. Det känns som rätt ordentligt tilltagna andelar av mourvèdre och syrah. Vill man ha rödfruktig châteauneuf får man leta någon annanstans, men helhetskänslan och den fina örtigheten är onekligen urtypiskt sydfransk. Smaken är lite ungdomligt stram med bra grepp, men tanninerna ligger medhårs och vinet är saftigt och läskande. Frukten är ren, och trots allt mörker känns extraktionen ganska varsam med god fräschör. Alkoholen sticker inte ut speciellt mycket, även om det finns en gnutta chilihetta i slutet där lakrits och bittra örter möter upp. Jag föredrar som bekant mer rödlätt châteauneuf, men det här är utan tvivel ett snyggt hantverk och ett gott vin som inte behöver skämmas för sig på hyllorna. (89-90).


2007 Domaine la Barroche Terroir öppnar med en bredare och större doft med hallonremmar, jordgubbar, kirsch och rabarber. Vinet djupnar och mörknar en nyans med luft under kvällen, och då dyker även lite blåbär upp i godispåsen av skogsbär. Örter, pinje och kåda skvallrar om ursprunget, och både anisen och lakritsen känns igen från smakprovet i våras. Vad som dock inte känns igen är den snaps någon verkar ha hällt i mitt glas. Ouch, det här är eldigt. Doften sticker rejält i näsan och även smaken känns spritskadad med kladdig alkoholsötma i slutet. Visst finns ordentliga mängder slampig nollsjuefrukt, men även om frukttäcket är tjockt så är det inte tillräckligt brett eller långt för att dölja att vinet känns som rena eldvattnet. Och för mycket alkhol brukar som bekant medföra vissa balansproblem. Jag saknar fräschör och elegans, och tanninerna... öhh fanns det sådana? Jag kom inte så mycket längre än till alkoholsötman. Det här är faktiskt lite tröttande att dricka. Besvikelse. Men det är lätt att glömma bort hur vansinnigt ungt och nybuteljerat vinet är. Smakprovet från fat var bättre än den här ögonblicksbilden, och det blir intressant att återkomma till Terroir när höstrusket slår mot fönstren. (88?)

13 kommentarer:

nB sa...

Har provat både CdR och Ch9dP från Xavier, med undantag för prestigevinet Cuvée Anonyme är det inte viner i min smak.

Troligen beror det på att endast den sistnämnda är ekad och att jag tycker att purunga fruktbomber blir för mycket godis/saft när de är så här unga. En lagom släng ek brukar göra intrycket lite mer nyanserat.

Å andra sidan så kan jag tycka att problemet mer handlar om att viner med den här ambitionen/koncentrationen bara fått för lite flaskmognad.

Har vid ett flertal tillfällen blivit djupt besviken på nya årgångar utav särskilt Rhône-viner i 100 - 150 kronorsklassen som jag upplevt som något slags muskel Beaujolais/fruktyoghurt, för att ett halvår senare upptäcka att de beter sig på ett mer förväntat vis.

Anonym sa...

Tja,

Jag har provat 2 flaskor terroir och måste säga att jag aldrig förstått vad folk pratat om när de sagt att detta är så jäkla bra med fin frukt, 92-94p av vissa.
Visst finns det lite frukt men inte i närheten för att balansera upp alkoholen. Jag lovar man kan tända eld på utandningsluften efter en klunk. Och jag som gillar aus monster, så är inte direkt känslig för alkoholen.
Första flaskan jag provade så drack jag under en hel kväll och måste säga att vinet bara blev sämre och sämre ju längre det var i glaset/flaskan, ännu mer eldigt.
Andra flaskan sparade jag hälften ur till dagen efter och då smakade det som att någon varit och spetsat vinet med vodka.
Jag skulle ge vinet dryga 80 pinnar som det smakar idag och har aldrig förstått att ingen annan känt detta men det måste väl ha att göra med att vinerna varit olika länge i flaska. Våra viner ligger lite före dom andras så att säga.
Tycker folk som inte provat vinet på ett tag ska prova om det snart så dom får se vad som händer med detta. Inte blir det bättre med luft heller, bara sämre.
Däremot måste jag såga att Fiancèe är så jäkla god just nu skulle ge den 95-96 pinnar, och den som inte prövat den ska verkligen öppna en flaska. Men det var lite samma sak där dagen efter, frukten var som bortblåst och vinet var sjukt eldigt.
Såg att finare vinerna smakat den och var missnöjd, kan det vara så att han känner vad vi gör nu mer Terroiren,?
/Johan

Hemma Hos Vinaren sa...

Jag tror man bara ska inse att vad som är gott är individuellt och att ingen kan påstå att vin A är bättre än vin B. Och tur är väl det för gud så trist vinvärlden vore.

Vinosapien sa...

Jag har ingen stor erfarenhet av Barroche's CdP'er, men en Terroir -07 delades på 5 nu i sommar. Gick igång på den i SMÅ mängder...hade absolut inte fixat en halvflaska som brukligt. Kommer ihåg att käften kändes fullständigt utslagen efter ett glas. Smaklökarna var fullständigt knockade...men under glasets resa funkade Terroir riktigt bra. Som sagt vad gott i SMÅ mängder...

Anonym sa...

En jäkligt träffsäker beskrivning av Terroir. "Tröttande och plumt och spritskadad kladdig alkholsötma". Vänta med stort V anbefalls.

Jag som ville så mkt mer av det här vinet..

/Martin

Frankofilen sa...

Hej alla.

nB - jag är vansinnigt förtjust i unga rhôneviner innan de sluter sig, men något halvår i flaska först är nog inte fel. Angående Xaviers viner minns jag bara att jag smakat en gång tidigare, på Vinordic 2008. Då ser jag att det blev tummen upp för 2005 CdR och tummen ner för 2005 CdP. Men det var sent på dagen...

Johan - jo, jag har förstås läst din diskussion med Mina Vinare angående Barroches nollsjuor. Och hur mycket jag än gillar Barroche så håller jag med om att det här är utmärkt eldslukarvätska. Men jag har gillat vinet bättre tidigare, och tror absolut att det finns hopp. Kom ihåg att vinet precis lämnat buteljeringsbandet och färdats över halva Europa. Det blir fler smakprov. Det blir nog också svårt att låta bli Fiancée närmaste månaderna.

VS - starksprit gör sig som bekant bäst i små mängder ;-) Blev ändå lite förvånad över hur eldigt vinet tedde sig. Ni och FV är ju mästare på att detektera balanssvårigheter, och vi verkar haft väldigt olika intryck.

Martin - låter som du smakat själv med liknande resultat? Absolut värt att korka upp annars, det här är bara en av många åsikter och de flesta är ju snarast väldigt positiva.

Anonym sa...

Alltså, jag gillar ju av princip både Barroche, C9 OCH Bristly (Roeron från Matteo Correggia till en tung Lasagne a`la Zink = Martin är gråtfärdig av lycka. Tack Gabriel!). Men de två flaskor Terroir jag avverkat hitills har uppvisat pricis de framtunga (eller baktunga om man så vill) egenskaper du så väl beskriver. Inte mkt balans eller finlir direkt. Alls. Jag har stuvat undan återstoden av lådan för ett tag.

//Martin

Anonym sa...

..och bara för att det finns många åsiker behöver det ju inte betyda att hela världen i övrigt har rätt!

;)

/M

nB sa...

Ett litet förtydligande kanske är på sin plats. Jag är inte på något sätt ute efter att säga att jag inte uppskattar viner som inte fått någon ek till förmån för frukt.

Mitt problem med nyss nämnda viner är att de känns super-extraherade och att de åtminstonde i det skick de var tidigare i våras kändes väldigt mycket modern, mörk frukt och väldigt lite Rhône.

Med en rejäl misstanke om att jag kommer trivas bättre med dem framåt hösten. Eller om en knapp månad på Vinovativas sortimentsprovning.

Fredrik N sa...

Menar Ni att det är köpläge på Xavier?

Frankofilen sa...

Fredrik - gillar man sydfranska viner är det nog åtminstone läge att smaka en flaska för att se vad man själv tycker. Vinet lär väl finnas på hyllorna ett tag så här är ingen brådska eller tvång att köpa grisen i säcken. Men det finns förstås mycket som lockar.

Vinum Vita Est sa...

Tack för att Ni har modet att testa åt oss återhållsamma (snåla) och att Ni inte väjer för Era doftsinnen och smaklökars intryck.

Men vad gäller Dom la Bar. ´07 delar jag inte din åsikt. Hallonremmar, alkoholsötma/eldighet??

Det är tur att vi är olika - annars hade vi varit fler som slogs om de åtråvärda allokeringarna, eller hur?

Mitt första smakprov av Domaine la Barroche Terroir fick mig nästan att ompröva min vinsamling? Mer Barroche åt folket!

Tack för en bra blogg.

Fredrik N/Vinum Vita Est

Frankofilen sa...

...och efter att ha läst din pågående reseskildring från Piemonte satt jag just och önskade mer nebbiolo i samlingen ;-)

Jag har faktiskt funderat över mina intryck av den här flaskan 2007 Terroir, och till och med diskuterat lite med Gabriel. Jag har inga planer på att söka utträde ur Barroches Fan Club, men samtidigt är det förstås bara en sak som gäller när man dricker vin: den egna näsan och smaklökarna. Vi får väl se framåt höstkanten när vi korkar upp nästa flaska.