Få viner lyckas frammana en så skön känsla av gammaldags söndagmiddag som Bordeaux. Vi sätter skruven i 2002 Haut-Bages Libéral som har en ganska ljus rubinröd färg med vattnig kant. Doften vinner på någon timmes luftning, och som så ofta i svagare år är den helt överlägsen smaken. De stora kuporna hjälper till att koncentrera aromerna, och för bordeauxvänner finns här massor som skickar upp mungiporna. Rikligt med nyvässad blyertspenna, fuktig jord och höstlöv, dyr tobak och en finstämd kryddighet som leder över i grillat kött. Frukten rör sig åt den rödare delen av skalan med vinbär och en antydan av jordgubbe. Pafymerat, ganska komplext och alldeles ljuvligt!
Smaken däremot är ungefär som väntat. God, men aningen gles och snipig och klart märkt av årgången. Syrorna är höga till och med för att vara Bordeaux, och det finns en lite grön, kartig känsla i eftersmaken vilken ändå måste applåderas för utmärkt uthållighet. Tanninerna är väl inte helt nedsmälta, men har åtminstone polymeriserats till ett strävt pulver. Fin läskande känsla. Vinet tycks ha nått en första drickfas, även om det fortfarande känns ganska ungt. Jag svårt att tro att smaken kommer att fläska på sig med mer lagring. Så här en alldeles vanlig söndag till en mild kalventrecôte är det dock ett härligt glas som rymmer mer njutning än vad som syns i poäng. (89)
1 kommentar:
Kul, vi provade i somras och fick en liknande upplevelse (om än inte lika väl beskriven)!
http://vintresserad.blogspot.com/2009/07/2002-haut-bages-liberal.html.
Skicka en kommentar