lördag 8 januari 2011

2007 Spinifex Esprit


Jag är inte mycket för nyårslöften, men inser att det fanns ett halvt sådant i årbästalistan över 2010. Nåja, om det nu skall bli lite mer Australien i år så är det väl lika bra att börja direkt. Det känns tryggt att ta rygg på Punkarn, och en aussie tillverkad av fransmän på söderns druvor känns väl som en bra inkörsport? 36% Shiraz, 26% Grenache, 25% Mataro/Mourvèdre, 7% Carignan och 6% Cinsault hade knappast gjort bort sig i Languedoc...

2007 Spinifex Esprit öppnar med slösande rena fruktaromer av hallonpastiller, blåbär, björnbär och de i mitt tycke för aussieshiraz så typiska inslagen av aprikoser. Vidare lite örtiga tobakstoner och en smula kött tillsammans med parfymerade topptoner av viol. Massor av anis och fatlakrits, och så lite valnötter som jag gärna skyller på cinsaultkomponenten. Inte så värst mycket funk utan ganska rent och snyggt, men absolut med personlighet. Inte alls dumt att sniffa på.

I munnen får man ett vin med riktigt höga citrussyror parade med en rejäl dos solskensfrukt. Vi dricker vinet till en krämig gryta vilket möjligen får tanninerna att kännas mjukare än vad de är, men här tycks inte finnas några direkt hårda kanter som hindrar drickbarhet. Vissa ungdomligt kärniga toner i svansen är väl det enda som bjuder motstånd, annars tycks vinet vara som gjort för att konsumeras nu. Lång, fint balanserad eftersmak utan hetta men väl med en knivsudd mineralkaraktär. Jag får lite vibbar av helproffsiga languedocare som tex 2007 Les Obriers de la Pèira. Gott och välgjort. (90-91)

2 kommentarer:

Winepunker sa...

Intressant not, det verkar som du upplevde den mindre skitig/funky än jag.

Frankofilen sa...

Ja, det verkar onekligen så. Men rätt sköna grejer hur som helst.