Kors i taket! Eller skall man kanske säga Viva España? Två spanska viner på en månad. Med tanke på hur konsumtionen sett ut de senaste åren måste man tala om ett trendbrott.
Återigen är det anrika, traditionella La Rioja Alta som lockar. Nollettan av det här vinet ansågs vara en så lysande årgång att den fick beteckningen Reserva Especial, vilket bara har hänt tre gånger. Vi har druckit det vinet flera gånger med god behållning. Men nu är det nollfyrorna på hyllorna, ett inte så pjåkigt år det heller.
Jämfört med producentens Gran Reserva 904 får Viña Ardanza Reserva lite mindre tid i amerikanska ekfat, vilket jag tycker märks till det bättre. Här finns betydligt mindre av dill och volatilitet, även man så klart hittar en hel del vanilj, chokladpraliner och kafferost. Annars vore det väl ingen klassisk Rioja? Men frukten har fin stuns med plommon och mosade röda bär, och så lite jord, kött och violetta blommor på toppen. Rätt snygg parfym får man säga, och så lite sköna lädertoner som skvallrar om att vinet trots allt snart har tio år på nacken.
Smaken är klassisk - slank och syrlig men absolut inte tunn eller ihålig. Liten känsla av torkad frukt och balsamiska toner, men ändå med fin spänst och saftighet. Tanninerna smeker som ett lågsiffrigt sandpapper, och eftersmaken hänger kvar en skaplig stund. Det finns en tidlös elegans hos de här vinerna från La Rioja Alta man måste applådera. Som jag tidigare sagt, sånt här vill man absolut dricka ibland.
2 kommentarer:
En riktigt skön gammal slagdänga som väcker härliga tidiga vintider till liv.
Jag kan ibland sakna gamla klassiker som denna ...
Michel
Klassiker är väl precis vad det är. När det finns så mycket som lockar är det kul (och gott) att göra små nedslag i traditionell Rioja ibland...
Skicka en kommentar