fredag 26 september 2014

2006 Château D'Arlay Vin Jaune


sotolon, compund (3-hydroxy-4,5-dimethyl-2(5H)-furanone) that is an an important component of the spice fenugreek and is found in a wide range of products from botyrized wines to roasted tobacco. It is responsible for the hazelnut and particularly spicy "curry" aromas found notably in Vin Jaune from Jura... (The Oxford Companion to Wine, Robinson et al. Oxford Press 2006.)

Måttfullhet är inte en av mina största dygder. Från att ha skytt oxiderade viner som pesten tycks jag nu inte kunna få nog av dem. Jag vill bara ha mer av aldehyder och sotolon. I kylskåpsdörren trängs ketchupen med öppnade halvflaskor sherry, och på trebetygskursen i veckan dök Château d'Arlays traditionella 2008 Chardonnay à la Reine upp. Defekt! hördes runt bordet. Själv tyckte jag vinet var ett av kvällens bästa, även om jag ville ha ännu mer av nötighet och kryddor.

Senaste tiden har just ovan nämnda Château d'Arlay bidragit till aldehydkickarna. Deras 2006 Vin Jaune öppnades i mitten av månaden, men visar så klart inga som helst tecken på att vika ner sig på länge. Årgången beskrivs av Wink Lorch (som med sin Jurabok har skrivit en av de allra bästa vinböcker jag har läst) som lite knepig, där de gula vinerna lämpar sig för tidig konsumtion. Visst, det handlar inte om samma kraft som hos Tissots gula nollsjuor från Les Bruyères eller En Spois som vi också druckit de senaste månaderna, men här saknas varken intensitet eller komplexitet.

Snarare tvärtom. Doften bjuder på ett myller av aromer där det nästan känns löjligt att plocka ut enstaka doftslingor. Nötterna är där såklart, precis som äpplena, och en försiktig kryddighet även om fransmännens "curry" som bekant inte är samma sak som den indiska technicolorvarianten. Vidare jord och lite fänkål, och en liten fatkänsla med en knivsudd vaniljsås till äpplena. Hjärnan gör sina vanliga snedskär åt både sherry och madeira, samtidigt som munkänslan har en annan svalhet och slankhet än dessa viner. Fina syror, och en riktigt lång, nötig och ytterst läcker salivframkallande eftersmak. Enklast är att helt enkelt skära upp en bit lagrad comté och låta vinet följa sina naturliga instinkter. Som hand i handske.

Inga kommentarer: