2001 Château Clos L'Église

Första kvällen inför en veckas ledighet i Åre är vi sugna på Bordeaux till den grillade entrecôten med vinaigrette-stänkt sallad på kikärtor, rödlök, tomat och nyklippt persilja. Jag letar fram denna flaska som inhandlades i bourgognernas högsäte Beaune av alla platser sommaren 2005 för drygt 180 kr. För att undvika missförstånd är det vinet från Côtes de Castillon, inte den dyrare namnen från Pomerol. Vinet är ett samarbete mellan Gérard Perse (som äger Château Pavie) och Dr Alain Raynaud (som inte givit upphov till syndromet med blåa fingrar men som väl äger Château Quinault L'Enclos), det består av 70% merlot och 15% vardera av Cabernet Sauvignon respektive Cabernet Franc, och det har sett så mycket som möjligt av modernt vinmakande i form av grönskördande, lövtunning, ny ek och icke-filtrering.

Färgen är underbart mörkt karmosinröd med en klar kant, en del sediment i flaskan som omsorgsfullt avlägsnas vid dekanteringen. Doften är ljuvligt parfyrmerad; söta mörka bär, plommon, röda vinbär, cassislikör, lite tobak, jord och järn med stråk av rostad ek och vanilj. I munnen är vinet medelfylligt med mjuka tanniner och ganska hög syra. Saknar lite koncentration och längd för att vara riktigt stort men uppfriskande och väldigt gott till maten. Vinet är färdigt att drickas och borde ha en ganska begränsad uppsida vid fortsatt lagring (pourra se conserver quelques années enl baksideetiketten) så korka upp och njut.

Jag ber att få återkomma till systemets i mina ögon ganska begränsade och dyra Bordeauxsortiment; det är bara att konstatera att för mig är Bordeaux på många sätt referensramen utifrån vilken andra viner måste bedömas. Att korka upp en Bordeaux är som att komma hem! Det finns många kopior från andra regioner som får ganska höga betyg av recensenterna men oftast tycker jag något saknas. Vi drack till exempel en flaska 2001 Kanonkop Paul Sauer härom veckan och även om den kanske skulle få en högre poäng än denna flaska så är det sällan samma sak. Vilket förstås är katastrofalt för ekonomin med tanke på Systembolagets priser och utbud (mer om detta senare som sagt) i synnerhet men förstås även priserna på Bordeaux i allmänhet. Jag följde en primeur-kampanjen 2005 med skräckblandad förtjusning med tonvikt på skräck. Om några veckor startar 2006 års kampanj och det blir intressant att följa prissättningen. Jag inser att 1er Cru Classé redan är bortom min smärtgräns men vart skall det sluta? Det finns redan flera intressanta trådar på Parker's message board kring detta för den som är intresserad.