fredag 25 januari 2008

2003 Brunel Les Cailloux


Vilken jäkla januarimånad! Regnigt och grått och mörker som hämtat ur någon dystopisk science fiction-film. Klart man söker sig till söderns viner med mängder av buteljerat solsken. Det här vinet drack vi senast i somras, och egentligen har jag inte så mycket nytt att tillägga.

Det behövs cirka två timmar i karaff men sedan är doften är stor och proppfull av röda vinbär, körsbär i likör, vildhallon, lakrits, rökelse och örtig kryddighet. Initialt fanns lite drag av nagellack/aceton men det vädrades bort. När man dricker smäller det till bra med en riktigt tät lite syltig sötfruktig attack av frukt och lakrits som fyller hela munnen. Munkänslan är årgången till trots klart balanserad utan vare sig alkoholhetta eller bitterhet. Det finns en del tanniner men de har liksom ingen chans mot all frukt och märks knappt. Möjligen kan man anmärka på en gnutta gleshet i eftersmaken, men det är petitesser. Trots en efterhängsam förkylning är det omöjligt att inte bli förförd och jag kapitulerar helt. Vinet känns fortfarande ganska primärt men skall man någon gång dra fram den slitna och lite fåniga klyschan om ett "hedonistiskt vin" är det nu. Jag älskar det här! Ur det sista tomma glaset tillkom dessutom lite animaliska toner av elefantbur som visar vägen mot fortsatt lagring. Och tillsammans med lammkotletter och ratatouille känns det som att sommaren kom lite närmare.

3 kommentarer:

Henrik sa...

Aaah, ett hedonistiskt vin, låter härligt.
Jag minns inte riktigt din guide genom recensenternas klyschor, men vad innebär hedonistiskt, egentligen?
Innebär det att man är glad att man har sin partner i närheten så man kan sätta på sig ett par dancing shoes och diskret dra upp slipsen som pannband, eller hur var det nu?
Skämt åsido, det här låter som ett vin jag skulle älska, särskilt denna rekordgrå månad - alldeles oavsett att elefantburen på Skansen gärna kunde få ha en mer diskret doft.

Frankofilen sa...

Hade jag haft slips hade den suttit perfekt i pannan...
Jag menar nog egentligen mest att trots lite dövade sinnen av förkylningen så gick det här vinet rakt in med all sin solmogna balanserade frukt. Man behöver liksom inte fundera så mycket. Och i nuläget handlar det mest om frukt och kryddor; animaliska inslag får man verkligen locka fram, men de kommer säkert med några års lagring. Och lite elefantbur vill jag gärna ha (även om doftassociationen är stulen rakt av från ett danskt forum. Inte dessto mindre träffsäker för det tycker jag).

finare & vinare sa...

Vinalytiskt: alla längtar väl just nu efter en semester i obarmhärtigt sydfransk sol! Inte heller detta vin har vi smakat, men vi kan känna igen kicken från den varma årgången. Lite hedonism lär behövas i vårt kompakta mörker. Resultatet i ch'neuf 2003 känns lite ojämnt, men de riktigt skickliga fixade nog till det ändå....