Även om det bara gått en vecka sedan sist känns kvällens post lite som när man slänger upp fönstren på vid gavel den första vårdagen och blåser spindelväven ur skrymslen och vrår. Senaste tiden har vindrickande inte haft högsta prioritet när vinterns virusinvasion nått en ny sunkighetsnivå. Å andra sidan kan man säkert argumentera för att jag drack mer än min veckoranson av vin förra helgen hemma hos Michel Jamais.
Men nu är det dags att damma av bloggen och dricka lite vin igen. Den kaliforniska pinoten i glasen har en snygg, ganska mörk rubinröd färg. Ur karaffen kommer en sensuell och öppen doft av körsbär, tranbär, röd citrusfrukt och cola. Strax därefter infinner sig en skön känsla av skogsglänta i form av både barrighet och mjuk fuktig mossa. Här kan man säkert hitta svamp om man bara väntar tillräckligt länge. Avslutningsvis lite vaniljstång och gräddkola. Smaken är slank och tydligt svalklimatspräglad med fin fräschör och bra syror samtidigt som det finns en generös bredd i frukten från den kaliforniska solen. Eftersmaken är kryddig, lite mineralisk och utmärkt lång. Det här borde kunna få den mest envise bourgogneälskare på fall. Härlig balans och ett riktigt gott vin!
Fort Ross ligger precis ute vid sonomakusten strax norr om Jenner där vi stannade för lunch i höstas på väg söderut längs den svindlande Highway One. Inte såg vi några vingårdar då inte. En utmärkt sammanfattning om domänen hittar man hos Finare Vinare som redan smakat, eller varför inte på producentens egna hemsida. Det finns fortfarande flaskor kvar på hyllorna om någon är intresserad. Själv köper jag fler flaskor, det här vill jag dricka igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar