söndagen den 6:e maj 2007

2004 Graillot Crozes Hermitage

Vi lättar på korken till ännu en av Graillots 2004:or. Jag har tidigare nästan väl långrandigt skrivit om detta vin som fick Sveriges vinskribenter att gå i spinn och kunderna att tömma Systemet på nästan 4000 flaskor på någon dag. Jag hoppas det tydligt framgick i min förra post att jag verkligen gillar det här vinet, det är urtypiskt sitt ursprung enligt min mening (vilket jag inte kunde låta bli att försvara i en diskussion på Lundamunskänkarnas trevliga forum härom månaden) och bjuder på en ung version av den sedvanliga Graillotska paletten av gummi, mörka bär, svarta oliver, lakrits, buljong och vitpeppar. Gott helt enkelt!

Men vad jag tycker är roligt ibland är att jämföra; olika årgångar, olika vinmakare inom samma appellation, vertikalt och horisontellt, ja ni fattar. Och utifrån en mer kritisk näsa och gom så tycker jag även den här gången att Graillot inte riktigt fått till den där täta frukten han är så bra på. Vinet känns lite utspätt med vattnigt mellanparti och i både doft och smak anas lite gröna toner som är mer tydliga den här gången. Jag är tveksam till hur den blir med lagring. 2004 har debatterats en del som årgång, Parker är tex väldigt återhållsam i WA #170 som kom häromdagen men även britten John Livingstone-Learmonth (vars referensverk The Wines of the Northern Rhône ni måste skaffa om ni inte redan gjort det förresten) tycker att årgången är "fair. Fragile wines, with nervous fruit. Some overoaking. Drink before 2010."

Så, väldigt gott, tummen upp, men Graillot kan bättre och inget superfynd enligt min smak om man nu skall korrelera med priset. Mellanår. Och frågan är hur länge svenska vinköpare hänger på låset nu när priserna stadigt kryper uppåt - om vinet närmar sig 200 kronorstrecket? Å andra sidan skall man inte underskatta planekonomiskt utbud, jag köar gärna själv ett par år till och ser fram mot 2005:orna.

Inga kommentarer: