lördag 9 februari 2008

2004 Château Grand-Puy-Lacoste


Man känner sig lite som ett barn som överraskas med fingrarna i kakburken när man tullar på sina nollfyror, men man skall dricka det man har lust med, och man kan alltid sätta upp det på erfarenhetskontot. Vill man ha extra stöd så tycker dessutom Parker att det är drickfärdigt från 2007. Yeah, sure. Hur som helst; Grand-Puy-Lacoste är en femte cru som flera tycker är lite underskattad och som brukar göra bra ifrån sig i blindprovningar. Själv har jag ingen erfarenhet, det är första gången vi smakar ett vin härifrån.

Första sniffen bjuder på rikliga mängder grillat kött och köttsafter, lite nötter och en unknad som drar lite åt tryffel men mest åt lite för mogen mögelost. I bakgrunden anas en gnutta cassis parad med ekröndör och lite smörkola. Första sippen är snipig och allmänt ocharmig med vare sig frukt eller egentliga tanniner. WTF, det kan inte vara meningen att det skall vara så här? Men det känns inte som klassisk korkskada heller. Enda lösning är mycket luft och snabbt. Ett par rejäla skummande omhällningar och knappa två timmar senare provar vi igen. Doften inehåller nu mera fräna aromer av ammoniak och grispiss rent ut sagt. De svarta vinbären utgör nu bara ett litet rop på hjälp i bakgunden. Smaken är fortfarande snipig, fruktsnål och vattnig. Riktigt usel munkänsla. Hjälp, det här går helt enkelt bara inte att dricka. K som får vinet blint grinar illa och undrar vad tusan jag har öppnat. Fortfarande hittar jag ingen typisk TCA-doft, men så här dåligt kan det bara inte vara. Ung, kärv, ogin Bordeaux man verkligen måste jobba med har vi druckit förut men det här är löjligt. Det finns ingen som helst likhet med alla recensioner av vinet man har läst.

Det logiska vore förstås att korka upp en ny flaska av samma vin, men de ligger dåligt till rent fysiskt, vi har ingen tid kvar för luftning innan middagen, och jag kan fortfarande inte riktigt skaka av mig misstanken att det på något sätt är mig det är fel på snarare än vinet som kanske bara råkar befinna sig i en riktigt svår period. Istället korkade vi upp en flaska 2004 Château Belgrave som fanns nära till hands. Oj vilken skillnad. Här finns all den frukt vi saknade i GPL, parad med lite fatiga kaffetoner. Efter hand hittar vi också lite stallighet. Definitivt drickbart och ett jättelyft jämfört med förra vinet, fast ändå klart sämre än tidigare. Inte riktigt samma stuns i frukten, klart vattnigare, enklare och lite snipigare än senast. Har någon hällt Antabus i våra frukostflingor? Det verkar helt enkelt inte vara meningen att vi skall dricka vin ikväll. Är månne nollfyrorna på väg till ett riktigt otrevligt ställe? Vi sparar den öppnade hemska flaskan Grand-Puy-Lacoste till imorgon för slutlig dom, eventuell korkskada borde vara uppenbar då. Det vore väldigt intressant att höra om någon har erfarenheter av vinet i den här årgången?

PS. Dag två har de otrevligaste dofterna från igår vädrats bort till största delen. Kvar finns lite unken svartvinbärsfrukt parat med lite källardoft och i bakgrunden lite svinstia. Smaken är snipig, stram och fruktklen. Klart bättre än igår, men så här kan det inte vara tänkt att det skall smaka. Sannolikhetsdiagnos blir ändå låg halt av TCA, alltså korkskada, som strippat vinet på frukt. Retur.

8 kommentarer:

finare & vinare sa...

Ve och fasa, Antabus! Du sippar på ditt favoritvin och till och med det visar sig smaka för jävligt! Länge sen vi tänkte på medicinen ifråga, ikväll utlöste den en helt spontan skrattparoxysm:)) En mer rimlig förklaring är kanske att du håller på att bli förkyld igen, Franko. Då är det sällan kul med vin...

Frankofilen sa...

Asch , du vet väl att jag var snorig förut (i typ fyra veckor i sträck), men nu känns det bra mycket bättre. Jag är bara glad att jag inte smittade er. Näsborrarna har återhämtat sig fint med så gott som helt öppna spjäll igen känns det som (eller så är det skvätten Delamain Christmas Cognac som ångar upp dem). Vi håller bara tummarna att det håller en vecka till inför rymdresan. Det här var verkligen kasst på ett helt oväntat sätt - det måste vara något fel. Morgondagen får utvisa.

konjären sa...

Hmm... Jag hade ju en otrevlig upplevelse av höstens favorit Chateau La Tour de By 2004 häromdagen - låt oss innerligen hoppas att det inte är en kollektiv årgångskrasch i vardande! I så fall ligger dryga 40 flaskor och imploderar i vinkällaren as we speak - huga!

Frankofilen sa...

Jag kan dessutom rapportera om en riktigt ogin flaska 2004 Carbonnieux för några veckor sedan som inte på något sätt liknade den flaska vi druckit tidigare. Inte typiskt korkskadad, men strippad på frukt, orkade inte skriva om det.

Fast jag tänker snarare period av rejäl slutenhet - att vinerna håller många år till behöver man nog inte vara det minsta orolig för.

Magnus sa...

Vi har inte öppnat någon 04:a på ett tag, men vi känner igen den Ch Belgrave du beskriver. Din hemska Grand-Puy-Lacoste måste väl ändå vara en representant för något annat än ett vin i en ordinär tunnel? Slutna, stumma viner, ja, men snipigt grispiss? Så här säger Tanzer i juni 2007:

Ripe aromas of plum, leather, chocolate and mellow nutty oak; can't match the 2005 or 2006 for lift. Then supple, sweet and accessible, with ripe but cooler flavors framed by harmonious acidity. Not a particularly powerful or structured wine but the tannins are suave and the finish offers good smoky persistence. This has turned out nicely.

och Parker (som går på tomgång här), från samma månad:

This excellent offering displays sweet black currant notes intermixed with notions of licorice, scorched earth, and spicy herbs. Medium-bodied and elegant with abundant fruit on the attack and mid-palate, and light to moderate tannin, it should drink well for 10-15 years.

och slutligen Suckling, som tyckte det var riktigt trevligt:

Subtle aromas of currant, berries and vanilla follow through to a full-bodied palate, with silky tannins and a long finish. Builds on the finish. Serious for the vintage. Best after 2010.

Dålig flaska? Eller har 8 månader gjort passabel claret till grispiss?

Frankofilen sa...

Visst låter det som att flaskan måste vara dålig när man läser vad proffsen tyckt. Men jag blev ändå osäker - jag kände ingen för mig typisk TCA-doft, samtidigt som lite ammoniak/grispiss kan förekomma ibland, tex i både Carbonnieux och Smith Haut Lafite hyfsat nyligen utan att de flaskorna var dåliga. Jag vågade inte direkt skrika kork, men frågan är vad som kan vara fel annars. Vi får se ikväll.

Tavastgatan sa...

Trist på GPL:en! Hoppas du har fler, själv fick jag inga i primörsläppet. Annat än monetärt går den ju inte att ersätta med likvärdig bordeaux från SB. För 325 kr får man ju i ärlighetens namn inte mycket av det som finns tillgängligt i hyllorna. Hade en liknande upplevelse som din av Carbonnieux 04, vilket gjorde att jag backade på min beställda låda. Men den handfull 04or jag testat har överlag varit mycket bra och prisvärdheten ska vi bara inte tala om – jämför med kommande 05or.

Frankofilen sa...

Tavastgatan,
jo GPL får en ny chans vad detlider. Carbonnieux är skumt - första flaskan vi drack var riktigt schysst Bordeaux för 200 spänn - andra flaskan en rejäl besvikelse. Illavarslande om du haft samma upplevelse. Men även där får vinet bekänna färg igen i framtiden. Nollfemmorna ja, det kan vi väl ta när det börjar dra ihop sig ;-) Fast lyckligtvis har ju inte monopolet köpt alla flaskor till priser ett par tre gånger över marknadspriset för primörerna, bara första cru - och dem får iallafall jag ändå strunta i av rent ekonomiska skäl.