2005 Robert Craig Affinity har en stor doft av crème de cassis och plommon på en spegel av grön paprika och tobak. En aningens rökig, vaniljsöt fatkyss gör sig också påmind, tillsammans med lite grillat kött som är klockrent till entrecôten på tallrikarna. I bakgrunden finns lite bananskal. Direkt efter uppkorkandet är det här verkligen inte mycket att hänga i julgranen - strukturen känns slapp och mjuk med klar syrabrist, och den något fadda eftersmaken lider av klara uthållighetsproblem. Jag börjar slipa på raljanta formuleringar om hur sydafrikanska bordeauxblandningar för dryga hundralappen sannolikt skulle sopa banan med det här vinet, men till maten efter en stunds dekantering känns det som att vinet hittar både djup och struktur. Samtidigt med lite längd dyker en del mogna små rackare till tanniner upp i dammig pulverform. Orden prisvärt, Napa och cabernet sauvignon kommer väl aldrig att nämnas i samma mening (förutom just nu), men det här är ändå klart godkänt, om än utan guldstjärnor.
PS. Läs gärna här för bakgrund och andra åsikter.
11 kommentarer:
Äh, håll dig till Bordeaux så du vet vad du får ;-)
Det är roligt att flirta med andra sidan... just nu är det mycket jänkare som lockar.
Otroligt soft julstämning i bakgrunden! Vi har också fått upp vår gran, "whadda beauty" sa åttaåringen till granförsäljaren och så var var den prisförhandlingen över ;-)
Intressant att läsa dina och Johan Ps intryck. Vi köpte ett par flaskor efter att ha läst i Livets Goda ngt i stil med "fynd". Prisnivån i dollar är väl 40-50 USD, så 300 SEK på SB lät ganska bra. Vår smak brukar ju vara mer Europeisk och "hellre mer mognad..." men skall bli kul att prova iaf! Vi trodde dock att ett par år på rygg skulle behövas, men så är kanske inte fallet... vad tror ni då om utvecklingspotential? Evolution? Transformation? Transmogrification? eller bara "downhill"?
Utvecklingspotential är alltid svår att förutsäga, och när det gäller Napa Cab har jag alldeles för lite erfarenhet för att ens våga gissa. Att en del utvecklas på ett helt fantastiskt sett är odiskutabelt, men å andra sidan verkar somliga viner mest överleva och tappa charm med längre lagring. Parker har sagt drick inom 7-15 år om tidigare årgångarm, WS tycker drick tom 2014.
Varför inte lyssna på Michel Jamais? Han skrev ju att det här var ett bra lagringsprojekt. Det finns väl få i Sverige som har större erfarenhet av amerikanska viner, eller som har gjort mer för att sprida kunskap om dem.
Men själv har jag inga problem att dricka det här vinet nu. Har ni fler flaskor så varför inte prova en?
Innan jag glömmer det Frankofilen, God Jul! Må tomten komma med det du och de dina förtjänar.
Tack det samma Henrik!
God Jul
önskar
Magnus Reuterdahl
Tack detsamma, Magnus!
drack precis robert craig affinity 1997 och kan konstatera att vinet håller för lagring. det är snarare en fråga om smak. ungt skulle jag nog föredra. full note på bloggen!
Kul - både att höra om nittiosjuan och för en ny vinblogg att bokmärka...
Skicka en kommentar