Det är bara att konstatera: Bordeaux är Bordeaux är Bordeaux. Balansen, frukten och strukturen är som att komma hem. Det här är mina viner, av den sort som startade mitt vinintresse en gång i tiden. Och som i de flesta gamla förhållanden räcker det att ge lågan lite näring för att passionen skall flamma upp igen, och så sitter man här pirrig och nykär med huvud och anteckningsbok fulla av upplevelser.
För även om vi i första hand haft en familjesemester med sol och bad har förstås mycket handlat om vin. Det blir ju lätt så när man inser att man är på väg att köra igenom Château Quinault bara man skall till supermarché i Libourne. Och det är en märklig mättnadskänsla som infinner sig när man vridit så mycket på nacken förbi tre Léoviller att man mest nöjer sig med ett avmätt jaha när två Pichoner dyker upp längs vägen några hundra meter längre fram. Å andra sidan är det inte varje dag man får skrapa bort pétruslera från sandalerna.
En del barnfria producentbesök har vi hunnit med, likaså finns en mängd anteckningar som behöver renskrivas. Risken för läsovänlig dumpning är överhängande, men som vanligt handlar ju den här bloggen mest om stöd för det egna minnet.
Slutligen - trots allt prat om huvudlös prissättning är det trevligt att kunna konstatera att ens surt förvärvade svenska pesos ändå kan räcka ganska långt när kortet skall dras. Lyckas man bara undvika att svimma av det ofantliga utbudet och det faktum att man inte behöver förlita sig på någon expedits fingerfärdighet för att få handla går det ganska fort att plocka ihop några lådor med sånt som till exempel 2005 Bellefont-Belcier (€32), 2001 Domaine de Chevalier (€30), 2006 Prieuré-Lichine (€26), 2006 d'Issan (€30), 2004 Branaire-Ducru (€20), 2006 Smith Haut Lafitte (€35), 2005 Saint Pierre (€39). För att inte tala om alla goda och givande viner under €20...
4 kommentarer:
Det låter som en synnerligen trevlig semester. Ser fram emot fortsatt rapportering.
(A): Håller med Putte, dumpa på bara....
Välkomna hem! Du sparade lite av Pétrusleran, eller?
Om du har släpat hem för mycket billig bordeaux så har du mitt nummer.
Anders: Tack! Visst vore det kul att ha ett "terroirarium" som Michel, men leran fick stanna kvar. Vinerna befinner sig fortfarande någonstans på de franska vägarna, men risken för att du skall tvingas sitta och gissa blint på någon sådan flaska i framtiden får man väl beteckna som ganska hög.
Putte och (A): måste bara hitta lite tid att skriva ihop eländet. Men den korta högra stranden-dumpen är snart klar.
Skicka en kommentar