söndag 9 september 2007

Sura gubben gör come back...


Lämplig förpackning för vin?

Kära eventuella läsare, låt mig berätta en historia för Er. Den utspelar sig på ett ganska centralt beläget Systembolag här i Stockholm för något halvår sedan. Jag kunde inte låta bli att höra konversationen mellan en drygt medelålders dam och butikspersonalen. Damen hade med sig en Bag-in-box hon ville lämna tillbaka. "Vi har druckit det här vinet flera gånger den senaste tiden och det har varit jättegott men nu skrev Kronstam om det i söndags och gav det betyget ej prisvärt och när vi smakade igen var det inte alls så gott som förut så nu vill jag lämna tillbaka boxen." All heder åt personalen som inte ens drog på mungiporna utan bara prompt gav henne pengarna tillbaka för en öppnad icke-defekt produkt. De är sannolikt bättre människor än jag som hade svårt att hålla mig för skratt bakom hyllan. Nåja, jag tycker det ändå ganska bra illustrerar den maktposition Kronstam har. Och det är väl helt ok, jag har aldrig träffat Kronstam men betvivlar inte för ett ögonblick hans djupa vinkunskap. I intervjuer verkar han ganska sympatisk. Hans världsmästarbok "Vinets Magi" är riktigt trevlig med fina bilder. Jag misstänker att vi har ganska likartad smak med betoning på gamla världen och det vore förstås riktigt kul att få se hans säkert makalöst välfyllda källare. Vad som däremot inte är ok är hur han utnyttjar sin ställning som Sveriges säkert mest läste vinrecensent. Nämligen inte alls! Nyss hemkommen efter en nattjour på akuten slår man upp DN's nydesignade söndagsbilaga. Kronstam glädjer sig åt höstens ankomst: "För oss med vin i sinnet känns det som en nystart. Inte så att vi därför måste lägga näsan i blöt och pannan i djupa veck för att utforska vinets hemligheter. Nej, tvärtom. Vin är till för att höja temperaturen på ätandet och umgänget. Det skall vara kul och gott, inte högtidligt eller fint." Varefter han som vanligt rekommenderar "höstens vita fyndviner" för alla plånböcker och smaklökar - en lista på 35 st viner varav fem kostar över hundra kr plus två boxar under två hundra. Ursäkta, men jag blir så jäkla provocerad. Vad tusan menar karln? Vin är till för att bli lite lagom lullig och "höja temperaturen"? Vin skall vara lättdrucket, lättspytt och inget man ägnar någon större uppmärksamhet åt? Det är ju kriminellt att öppna en bättre flaska vin och inte stanna upp en kort stund och någorlunda koncentrerat (gärna med pannan i djupa veck) dofta och smaka på vinet någon stackars vinbonde i femte generationen har gjort sitt yttersta för att framställa från knotiga rankor i en brant sluttning. Klart att det är högtidligt att öppna en riktig höjdarflaska när man vet vilket arbete som ligger bakom. Varför denna rädsla för att inte vara "folkliga" bland svenska vinskribenter? Varför törs man inte säga som det är: bra vin kostar mer än än två paket cigaretter och förvaras inte i tetrapak eller påse? Att svenskarna är ett av världens mest vinintresserade och vinkunniga folk är inget annat än en stor myt! Att vi är de första att på allvar acceptera vin i plastpåsar och tetrapak tyder inte på kunskap eller intresse - det illustrerar snarare med nästan pinsam tydlighet vilka vinanalfabeter vi är. Ser man till försäljningstoppen på Systembolaget vill man bara gråta -box efter box efter tetra efter box. Vi dricker ju bara skit i Sverige! Skit med mängdrabatt, mer fylla per krona i brännvinsbältets tradition. Och det är inte så konstigt när vinjournalisterna hela tiden matar oss med sina "hela listor" på "de bästa vinerna" - och de huvudsakligen innehåller billiga bulkviner. Folk renoverar sina kök för hundratusentals kronor och spenderar många långa timmar på sina middagar bara för att sedan krana lite ogenomtänkt rödtjut till. Vi har mycket goda bekanta som är verkligt matintresserade och som lagar fantastiska rätter när vi är på besök - men som serverar odrickbar BiB till. Och tro mig, Vista TR Tinta Roriz är helt odrickbart. Hur man kan spendera hundratals kronor på fina råvaror och sedan förstöra allt med sockrigt eldigt fultjut går bortom mitt förstånd. Det handlar såklart inte om pengar, våra bekanta är välutbildade akademiker med högre löner än vi, utan om kunskap. Kultur. Säkert också intresse. Det är ju så att i takt med att intresset och kunskapen ökar så stiger också kraven på det man konsumerar. Jag är själv en kräsen jävel -snobb säger säkert många - när det kommer till mycket av det jag konsumerar i form av till exempel musik och böcker, men min fasta övertygelse är att ju mer intresserad man blir av till exempel musik desto mindre sannolikt att man har Absolute Music-samlingar i skivhyllan. Och det är ju här Kronstam et al har sitt ansvar. Utnyttja er position genom att utbilda svenskarna! Sprid ert säkert brinnande och genuina vinintresse! Våga skriva om de viner ni själva dricker istället för det blask ni fyller era spalter med. Jag har själv sett Kronstam i vinkällaren på Regeringsgatan och inte tusan var det Leva Chardonnay Dimiat & Muscat (högsta betyg i dagens DN) han köpte. Tror folk verkligen att han dricker de här vinerna själv? Våga tipsa om bättre viner! Inte drar sig skivrecensenter, litteraturkritiker eller teaterrecensenter för att recensera det de tycker är bäst eller intressantast bara för att det inte är "folkligt"? Varför skall vinjournalistik vara annorlunda?

21 kommentarer:

Magnus sa...

"0 poäng men bara 49 kronor, alltså Mycket Prisvärt!" är Kronstam för mig.

En eloge till Livets Goda som fullständigt struntar i att vara folkliga, utan bara är kompromisslöst vinintresserade.

En parentes: Kronstams bok är nog trevlig och innehåller fina bilder, men här får den sig en känga.
"Det är beklagligt att det finns så många faktafel i en bok med denna ambitionsnivå. Och förvånande. Det är konstigt att man inte gjort lite bättre faktagranskning."

Frankofilen sa...

Problemet jag har med Livets Goda är ojämnheten vilket kanske bara är att förvänta med så många skribenter. Helt klart somligt läsvärt (Andreas Larsson, Britt Karlsson tex) men också många märkliga artiklar och omdömen. Jag får helt klart känslan av att somliga inte lyckas stå fria från branschen -man blir bjuden på en provning och skriver upp vinerna per automatik. Dessutom präglas tyvärr hela tidningen av dålig korrekturläsning och stundtals ganska torftigt språk tycker jag, vilket drar ned helhetsintrycket. Och "musöppnare" i senaste numret var kanske väl mycket stureplansstekare-wannabe.

Magnus sa...

Musöppnar-artikeln i senaste numret har jag nog inte hunnit till ännu. Visst är den ojämn, men jämför med vad vi har att tillgå annars i svensk press: ett par nya tidningar om "vin & inredning" tycks dyka upp varje år. Jag hinner inte ens lägga deras namn på minnet innan de är borta igen.

Sen har vi Kronstams Allt om Vin där halva innehållet går åt till att marknadsföra Kronstams böcker, Kronstams glas, etc (ja, den innehåller några vinrecensioner också). Jag tycker mig dessutom se ett mönster i AoV där vissa producenter alltid får förvånansvärt höga betyg.

Men visst, Livets Goda syndar också rejält ibland: när de provar en importörs eller producents sortiment och alla viner får 90+ bli man väldigt misstänksam (särskilt när inte mer än kanske runt 3% av september-släppet orkar kravla sig upp över 90-gränsen enl. LG). Men läser man tidningen med en gnutta paranoia så är det den bästa svenska vintidningen för tillfället.

Eller har jag missat något där ute?

Frankofilen sa...

AoV har jag aldrig läst annat än några PDF-filer på deras hemsida, bl a om Bordeuax. Fick mig inte direkt sugen på att börja prenumerera.

Annars verkar vi helt överens, visst är LG Sveriges bästa vintidning -även om konkurrensen inte direkt är mördande. Men det krävs att man sållar kritiskt bland artiklarna. Och deras poängsättning har otroligt låg impact factor när jag gör mina inköp.

"Musöppnare" var ett omdöme om ett vin i krönikan från de ganska påfrestande studenterna i Grythyttan.

Swedish sa...

Jag tycker man ska se LG som en frisk fläkt, provocerande och kaxig. Dock så håller jag med om ojämnheten gällande betyg. Samma vin får olika betyg på olika ställen i tidningen. Då ska det inte vara LGP utan den enskilde bedömmarens betyg.
Verkat också som de har börjat sätta klart lägre betyg på Systembolagets släpp

Johan sa...

Gossarna från grythyttan hoppar jag över helt.

Jag fick också intryck av att dom hade flyttat ner poängskalan ett par snäpp, i alla fall vad gäller betygen på september och oktober-vinerna.

Och visst är det snarare frågan om betyg från individuella provare än något annat. Det skulle nog bli lite mer ordning på torpet om dom samlade alla sina provningar i ett arkiv och medvetet försökte hålla samma nivå på allt. Kanske kommer med tiden. Just nu är det rätt godtyckligt.

Kronstam har aldrig intresserat mig egentligen men det verkar vara hårt att vara han :-) "För inte så länge sedan provade han sig genom hela Systembolagets beställningssortiment: 120 viner om dagen - i två veckor. Numera sover han med fluorindränkt bettskena och borstar tänderna med en specialtandkräm för 150 kronor tuben - för att skydda emaljen från de ständiga syraattackerna."

konjären sa...

Livets Goda är fantastiskt trevlig läsning emellanåt. Inte minst den kompromisslöst självförhärligande Francois Audoze (?) är underhållande i sin totala fullkomlighet! BGK kör sin stil och är framgångsrik med den, men borde inte minst i DN helt klart ta större ansvar för prissegmentet +100 kr. Håller med om senaste söndagens mycket ointressanta spalt.

Själv försöker jag nyansera och balansera min bild genom flera olika källor, dit även tidningarna Gourmet och inte minst Decanter hör. Särskilt den sistnämnda är ju seriös i sin journalistik med några av vinvärldens skarpaste pennor som regelbundna medarbetare. Att de sedan dissar Parker i varje nummer och oförbehållsamt hissar allt europeiskt, gärna franskt, ännu hellre Bordeaux är väl inget den här kretsen av bloggare har problem med...

Henrik sa...

Eftersom jag jobbar i massmediabranschen tar jag för givet att det är så här: Kronstam skriver för en tidning som tappat både läsare och annonsörer i hög fart. DN, liksom kvällsbläddren, gratisbläddren och de flesta blädder i dag görs av en anledning; tjäna pengar. Inte av passion, inte av intresse, inte för att utgöra den granskande funktion en dagstidning har i en demokrati etc.
Jag gissar att Kronstam har order från redaktionsledningen att han inte ska skriva om viner som importeras i färre ex än, tja, säg 4 000 flaskor?
De flaskorna är nämligen bara de specialintresserade intresserade av och det är inte ekonomiskt försvarbart att slösa trycksvärta på. Notera hur alla svenska dagstidningar skriver allt kortare artiklar för varje dag och då är Kronstams artiklar i sammanhanget ändå ganska långa.
Att, när man dessutom är DN, "Sveriges malligaste morgontidning", då till råga på allt börja ägna sig åt någon slags folkbildning - nää, någon jävla måtta får det vara, säger Thorbjörn Larsson.

Frankofilen sa...

Jag gillar ju faktiskt Parker, Konjären, det trodde jag hade framgått? Finge jag bara läsa en recenscent blev det nog han, eller möjligen Tanzer. Men visst är det skönt med olika input. Decanter köpte jag regelbundet för flera år sedan, men det kändes ganska snabbt som att man kunde den tidningen. Samma artiklar som återkommer gång efter annan på något sätt, parat med någon industrisponsrad bilaga om Chile, Italien eller Spanien med jämna mellanrum. Deras Parkerbashing blir ganska tröttsam -tyder mest på mindervärdeskomplex tycker jag. Stå på egna ben istället. Nu för tiden blir det något strönummer då och då men inte mer. Men visst finns det del läsvart.

Frankofilen sa...

Det är en dyster bild du ger, Henrik. Jag har så klart ingen som helst erfarenhet av tidningsvärlden. Men varför tillåts då DN's kulturskribenter leverera anmälningar om obskyra böcker, teaterföreställningar inte många ser, recensioner av moderna klassiska verk som hittar till ett hundratal skivköpare? Varför inte bara gå över till sponsrade helsidor om Robert Wells, dokusåpor och Liza Marklund? Varför denna "dumbing down" när det gäller vin? Hur kan man döpa en lista till "sommarens godaste viner" när den på den röda sidan utgörs av Beaujolais och Hidden Rock på box (i söndagsbilagan 1/7)?
Jag har tidigare undrat varför Kronstam inte drar sig för att skriva om sprit som släpps i mikroskopiska kvantiteter när han har en gräns på 4000 flaskor för vin. Svaret är såklart att malt whisky sedan åtminstone tio år är "folkligt". Gemene man drar sig inte för att lägga en femhundring på en flaska Laphroig. Jämför hysterin vid Mackmyras finkelsläpp -många nya ansikten i kön som inte är där för att handla vin. Således helt riskfritt att skriva om dessa.

esping sa...

Detta var bland det roligaste jag läst. Fortsätt så.

För min del tror jag att BGK är mest intresserad av att behålla sin position, sitt inflytande, han vill inte riskera att bli utdefinierad som snobb. Rent generellt tor jag att det är så de flesta riktigt tunga namnen fungerar, fast på lite olika sätt. De är ffa ute efter att bevaka positionen, lyfta fram synpunkter med just detta syfte.

Just därfär uppskattar jag bloggarna. Jag har lärt mig mycket och fått massor med bra tips. Bloggar som denna, drucket o FV har utvecklat personliga stilar, skriver väl, initierat ,passionerat och bjuder in till dialog

LG står jag inte ut med att läsa. De håller sig med en dryg von oben attityd utan att kunna prestera. Det ligger något pinsamt gymnasialt över tidsskriften. Dessutom irriterar jag mig på deras musikbevakning. Även om de väljer bra skribenter så tycker jag att det känns helt mapplacerat. Tack o lov slipper vi en vinspalt i Mojo.

Till sist, jag har slutat att irriteras över personer som gör andra prioriteringar än jag. Jag lägger mitt överskott på musik och vin. I bekantskapskretsen finns folk som seglar, kör sportbilar och golfar. De har svårt att förstå hur jag kan nöja mig med min eka och en åtta år gammal folkakombi. Är någon nöjd med att dricka bibbar, fine. Blir jag bjuden på något som jag inte gillar står jag över eler dricker ett glas om så krävs. Bra att ha en vit dag ibland.

finare & vinare sa...

Hej igen, sura gubben! Jovisst, vin är kultur i alla vinodlande länder. De bästa uttrycken förtjänar de bästa skribenternas uppmärksamhet. Tyvärr kallas det snobberi här uppe hos oss - när vin ägnas den tankeverksamheten. Det är faktiskt rätt likartat med film; på kontinenten ett kulturellt uttryck för vuxna, här hemma ren underhållning med popcorn. Kronstams personliga vinblogg utan strategiska hänsyn skulle vara riktigt intressant läsning...

mvh,
FInare & Vinare

Swedish sa...

När det gäller DN och BGK så är det ändå intressant att notera förändringen de senaste åren. För några år sen så skrev han om viner i 200-500 kronors klassen för att nu helt fokusera på viner under 120 kr.
Det mest irriterande i mitt tycke är dock att återse samma artikel och bedömningar i DN, Allt om Vin samt diverse böcker (BGK, Håkan Larsson...)

Frankofilen sa...

F&V, visst är det trist att vi inte har ett eget Hermitageberg i Sverige, och därmed vinkulturen med modersmjölken. Tänkte just den tanken när jag som vanligt satt och lyssnade på Radio France över nätet igår kväll när jag skrev den här posten (brukar försöka höra nyheterna varje dag -det håller franskan lite vid liv och det är kul med ett frankofilt perpektiv både på världsnyheter, sport och fransk inrikespolitik). Hur som helst - det här var det vanliga nyhetssvepet på France Info som är rikstäckande och således med lite god vilja kan sägas motsvara vårt Eko. Med anledning av den nära förestående skörden i Bordeaux gjorde man liksom självklart en intervju med Mme de Lencquesaing på Pichon Lalande som under flera minuter fick breda ut sig om årgång 2007 (försiktig optimism -men det säger de ju jämt) liksom den nya marknaden för Bordeaux i Asien och Ryssland och lite annat smått och gott. Kan man räkna med att Ekot ringer upp Gute Vingård? ;)

Frankofilen sa...

Swedish, om jag minns rätt så skedde skiftet till viner under hundralappen i samband med bolagets sjösättande av nuvarande strategi med tillfälliga lanseringar, då han också satte en tröskel på några tusen flaskor. Har för mig att han motiverar det hela med att folk bara blir irriterade när vinerna tar slut direkt. Men det är ju inte helt sant! Alla flaskor tar ju inte slut direkt. Man kan fortfarande efter 6 veckor köpa tex Clapes 2004 Cornas eller 2003 Roda från augustisläppet. Och det finns ju många viner i högre prisklass i ordinarie sortimentet -pusha för dem istället för dessa eviga boxar. Är det något som tar slut på direkten redan före folks lunchraster så är det väl Mackmyra men den skriver han ju om.

Å andra sidan - den uteblivna rapporteringen i Sveriges största morgontidning är kanske bara bra ur ett strikt egoistiskt perspektiv. Kön är ju redan lång så det räcker. Jag får väl helt enkelt lära mig att räkna till tio när man läser saker som "över fem tusen viner provar Bengt-Göran Kronstam varje år. De godaste hittar du här i Söndag" som är ingressen på hans rudimentära rapport från senaste släppet. Och några importörer blir säkert glada att svenska folket itutas att Indisk Sauvignon Blanc och Merlot tillhör de 27 godaste vinerna i hela släppet. Kul för dem!

finare & vinare sa...

Ska man ägna sig åt spekulationer av det elakare slaget, kan man säga att DNs politiska markering mot det tillfälliga sortimentet sammanföll perfekt med sjösättningen av Kronstam/Larssons tidning.
Här fanns ett osjälviskt argument för att göra ett snitt mellan massviner och finviner, och placera de senare under det egna paraplyet. Lika genial måste idén tett sig när han insåg att det går att koka soppa på sina egna spikar. Recycling är miljövänligt, och underhållande för oss som har kul åt de många klyschorna i Kronstams skrivstil.
Larssons integritet är inte hög, han måste vara boxarnas största tillskyndare, en megafon för marknaden. Men egenföretagaren måste ha många bollar i luften. Resultatet blir ofta en flåsig säljighet, som gör att man misstänker att syftet ofta mest är att lansera sig själv. Det senare stör oss även med Britt Karlsson, för att ta en annan driftig vinprofil. Hennes personliga vinblogg vore roligare att läsa. Alltså - vi efterlyser och hoppas på mer av den egna smaken i framtiden!

mvh,
Finare & Vinare

Henrik sa...

Det här skulle kräva en egen post under rubriken "Vrålsura gubben".
Sverige är massmedialt en ankdamm.
Se på Stockholms-tidningarna.
DN - chefredaktör Thorbjörn Larsson, the guru (dessutom för säkerhets skull gift med Amelia, the guru av damtidningar).
Svd - chefredaktör Lena K Samuelsson - en Larsson-protegé.
Aftonbladet - chefredaktör Anders Gerdin, en Larsson-protegé.
Expressen - chefredaktör Otto Sjöberg, surprise, surprise, en Larsson-protegé till.
Samtliga jobbar enligt ganska likartade principer, samtliga har gett upp en journalistisk vision och samtliga tycker att annonsörerna och upplagan är viktigare än något annat. Man vill också gärna ha yngre läsare och för att konkurrera med nätet, youtube etc - vad gör man? Jo, man skriver kort och man skriver om ämnen som man vet engagerar. Om ett tv-program ses av X miljoner tittare är det rätt lätt att räkna ut att man har X miljoner potentiella läsare om man skriver om Robinson, Idol etc. Vad som sedan är åsnan och vad som är moroten är knepigare att säga. TV och tidningar lever hur som helst i symbios.
Jag är uppvuxen med DN och har prenumererat själv på den i över 20 år. Inför semestrarna toppade DN tidningen med rubriken "Så ringer du billigt i sommar". Det kan inte bli mera typiskt Th Larsson och jag är numera SvD-prenumerant. Jag vet att min bojkott inte märks, särskilt inte när jag vänder mig till en Larsson-protegé, men ändå.
Jag vill inte ha inte en morgontidning som anser att det viktigaste att förmedla till läsaren av allt som hänt i världen är hur jag ringer billigt i sommar. Jag har inget emot konsumentjournalistik, men har en morgontidning primärt för att få nyheter om min omvärld, analys, någon som kan skriva som berättar en god historia och sätter saker och ting i sammanhang och perspektiv.
Allt sådant intresserar Th Larsson måttligt.
Th Larsson är elitist och snobb, fast det han snobbar med är folklighet (och ren jävla dumhet, tycker jag).
Kvällstidningar säljer, faktum är att Exp och AB tillsammans med GT närmar sig en miljon sålda ex om dagen, rimligen en läsekrets på närmare 2,5 mille - varje dag.
Men, för att återgå till Frankofilens fråga om varför DN kultur får bre ut sig medan Kronstam bara får "dumb down"; DN kultur är ett bra alibi, dessutom ett alibi som faktiskt lockar läsare. Det saknas inte helt akademiker i Sverige och påfallande många av dessa vänder sig till DN kultur.
Kronstam skriver nu: "Det (vin) skall vara kul och gott, inte högtidligt eller fint."
Är inte detta själva essensen av omvänd snobbism á la Th Larsson?
Att det dessutom, som F&V påpekade, ger Kronstam möjlighet att recycla och sälja en tidning till är ju kanon - för honom.
Th Larsson är för mig det slutliga beviset på att timing is everything. Tidigt 90-tal lämnade Bo Strömstedt Expressen och det tog inte lång tid innan den ökända artikelserien om invandrare (ivrigt påhejad av världsreportern Ulf Nilsson) dök upp. De famösa löpsedlarna med "Släng ut dem" i spetsen gav Th Larsson en lucka att springa i. Tyvärr springer han än.
Till sist, gratistidningen Metro har också en chefredaktör, Sakari Pitkänen. Tror du att han också är en Larsson-protegé så tror du helt rätt.

ulf sa...

Hej! Jag har följt Kronstams vinspalt sedan två år tillbaka. Just nu tycker jag att vi kan se ett trendbrott, från att skriva om kvalitetsviner handlar det nu mest om viner under hundralappen eller däromkring. Ta de senaste t ex. Inte ett ord om alla bourgogner som släpptes i september. Inget om nyheterna i juni eller augusti. Så jag tror nog att DN har sagt till Kronstam att "sänk nivån, gubbjävel!" ;-)

Annars tycker jag nog att LG är ett härligt nerdigt magasin. Audoze är ju störtskön! Men lite overkill ibland, tillräckligt för att inte springa till pressbyrån...

Själv är jag en Wine Spectatorprenummerant!

Michel sa...

Frankofilen,

Det är med mycket stor glädje och behållning jag har kommit i kontakt med din blogg. Underbar och tänkvärd läsning - synd att den inte kommer ut till flera personer (ja, vad vet jag - du har kanske, och borde ha, tusentals läsare). Fortsätt med dina kritiska och enligt mig mycket sanningshaltiga analyser. De krävs för att vi ska föra vinkunskapen och vinkulturen till en högre nivå.
Michel Jamais

The Oak Monster sa...

Ja visst är det lustigt med lilla Sverige. Jag inbillar mig att det måste vara unikt i världen att ägna så mycket tid/spaltmetrar/superlativ åt blask som produceras i kvantiteter runt en miljon hektoliter.

Ofta rör det sig om produkter vars enda användningsområde är att släcka törsten i La Mancha där vattnet är för skitigt för att konsumeras och vatten på petflaska är för dyrt. Och detta ägnas alltså artikel på artikel i vår lilla vinjournalistista skithåla som kallas Sverige.

Det finns naturligtvis en anledning att de är så och den stavas M O N O P O L, vi har bara vårt enda lilla sortiment att ägna oss åt. I en fri värld skulle det inte finnas lika mycket plats för stolpskott som Håkan Larsson och BGK att sno åt sig makten över 9 miljoner Svenskar.

I en fri värld vore det betydligt svårare för vissa importörer att kränga dessa enorma volymer skitvin eftersom konkurensen skulle öka markant. Betydligt fler skulle få dela på kakan. Kolla på Danmark.

Cred till Michel här ovan som står för en berömvärt djuplodande insats i det svenska vinjournalistiska helvetet. Underbart Priorat-special senast.

Henrik sa...

Med anledning av dagens DN är det inte utan att man undrar om Kronstam läser Frankofilens blogg?
BGK provar nyheter i beställningssortimentet och helt plötsligt var det rätt gott om viner + 150:- som bedömdes. En amerikansk cab sauvignon á 899 pix toppade listan och fick 5 på den femgradiga skalan.
Plötsligt blev nästa veckas söndags-DN mycket intressant - trots att jag instämmer i Frankofilens åsikt att kön vid nyhetssläpp är lång nog som det är.