2004 Taurasi Radici bjuder redan vid karafferingen på en stor och tillgänglig doft av körsbär och torkad frukt. Mint och volatila inslag av trälim svischar förbi, och så både blomparfym och lite köttig unknad på det. Faten känns fint insmälta i helheten med choklad och kryddor, och tobakstonen drar mer åt ceder än åt orientens vattenpipor. Slutligen känns det som någon strösslat en massa krossade, järnhaltiga stenar över alltihop, ursnygg mineralitet.
Smaken är slank och ganska elegant, men med en sjujäkla kraft. Oj, vilket tryck! Här finns inget av den lilla murrighet som ibland kan prägla Riservan, bara fräsch, ren frukt som riktigt spritter av energi. Smaken breddar sig mot slutet och exploderar i ett fyrverkeri av mineralitet där glöden tar lång tid på sig att falna. Riktigt bra längd, där man också kan hitta svart té och en liten jordbitter ton. Friska syror bidrar till elegansen och sätter fart på spottkörtlarna, och även om tanninstrukturen är ganska respektingivande känns vinet förvånansvärt spelbart redan nu tillsammans med mat.
Det här är bland det bästa jag har smakat från Mastroberardino. Personlighet och ursnygg syrlig elegans parade med en rejäl turbomotor under huven. Bravissimo! (92)
1 kommentar:
Inspirerande läsning. Jag har en 2003:a liggande i källarskrubben. Kanske dags att plocka fram den nu. Tack!
Skicka en kommentar