Duns! Hörde ni smällen? Det var tunneldörren som slog igen bakom nollfemmorna från Bordeaux. Tyvärr är det nog så att de bästa vinerna har gått och lagt sig med väckarklockan inställd på åtminstone andra sidan 2012 men med önskemål om en betydligt längre sovmorgon. Och jag som knappt skapat mig en bild av årgången ännu. Som tur är brukar de enklare vinerna ha jouröppet när bjässarna sover. Som kvällens vin, från en satellitappellation och med en prislapp en bra bit under tvåhundringen. Fast enkelt och enkelt förresten, det räckte åtminstone till 92 poäng från både Andreas Larsson och Wine Spectator, och en trettioandraplats på den senares årslista förra året.
2005 Château Puygueraud ger redan vid karafferingen små rysningar, sånt här älskar jag. Åh, så läckert - jord och associationer till både stall och svinstia på en spegel av mörk frukt med plommon och svarta vinbär. Blint hade jag garanterat missat Côtes de francs, men att vi befinner oss i Bordeaux råder ingen tvekan om. Tobak förstås, men också gräsiga toner som skvallrar om att man nog hällt ner en ansenlig dos cabernet franc utöver all merlot. Fatvanljen och kaffebönorna känns redan väl infattade i helheten, och de blommiga inslagen av violer skickar upp mungiporna ytterligare. Smaken än sval där mörkfrukten känns ganska hårt tvinnad i ett rejält packat mittparti, och en utmärkt lång och balanserad eftersmak med choklad och mineral. Tanninerna är mogna men ettriga små rackare; som ett fint pulver klär de ut gom och tunga. Gott om charm redan nu, men vinet mår förstås bra av några års lugn och ro.
Härligt! Sitter som en smäck till tjocka skivor oxfilé med gräddig sås på frysens sista kantareller. Småslott som slår betydligt hårdare än sin matchvikt - det är förstås det som utmärker en stor årgång, inte hur många av första cruerna som får hundra poäng. När naturen är på det här humöret är det få regioner som kan leverera lika mycket i den här prisklassen. (89-90+)
PS. Dag 2 har den sparade skvätten tappat lite av frukten, och tanninerna blir tydligare. Fortfarande riktigt fin, men här behövs lagring snarare än lång luftning.
7 kommentarer:
Vi hörde nog dörren dunsa även i detta vin. Men rejält fullmatat och tanninrikt var det, med ordentligt motstånd och läckert kaffestall. Vi ger nog våra resterande flaskor ett par tre år...
€16,50 är onekligen en trevlig prisnivå. Men vad blev poängen?
Jag tyckte nog det var mer väldigt ungt än tunnlat. Doften var till exempel bra mycket mer expressiv och utåtriktad än Grand-Puy-Lacoste. Men visst är det ett seriöst vin blir bättre med lagring. Går visst att hitta för bara €13 om man letar lite.
Poängen? Ja, sådär 90+.
Några årgångar av Puygueraud har funnits på SB... du har inte koll på om ngn svensk importör tar hem även 2005?
Vintresserad - ingen aning. Var det inte Vinalliansen som sålde nolltvåorna? Finns inga uppgifter att hitta på deras ganska jobbiga hemsida.
(A): Nolltvåorna finns i BS.
Undrar viilken årgång som levereras? I de här fallet misstänker att det just är nolltvåorna...
Äntligen!! (som Fylking sade).
Det har varit surr om detta slottet i ett decennium nu, men jag har varit ganska missnöjd med de flaskor vi har provat hittills (1998, 2000 och 2002). 1998:an köpte jag en hel låda av, och det blev såsbas till slut.
Nu gäller det bara att hitta vinet också... Ingen i Danmark verkar sälja det heller.
Skicka en kommentar