Vi behöver lite av söderns solsken i regnrusket och tullar på det nyinköpta lagret av Pégaus nollsexor. Visst är det läckert med producenter man känner igen direkt på doften? Det här är klassisk Pégau, med en rejäl dos brettanomyces bland vildhallonen och körsbären. Men det är ingen risk att gå vilse i svampskogen - vinet är på riktigt soligt och tillgängligt humör, och bjuder redan nu på en helt begriplig och givande upplevelse. Som vanligt sitter garriguen precis där den skall med både lavendel och de vanliga provençalska örterna. Blod, kött och apelsin står näst på tur i kön av doftintryck som avslutas med ett par skopor blandade orientaliska kryddor. Det är sensuellt, ursprungstypiskt och alldeles, alldeles underbart. Så fin!
Smaken bjuder på ett riktigt snyggt balansnummer. Vinet får nästan betecknas som medelfylligt, men här finns inga håligheter eller tomrum. Bara fantastisk hög intensitet i aromerna som hänger kvar så länge efter man svalt att man nästan börjar famla efter tidtagaruret. Syrorna har samma läskande effekt som att suga på en apelsinklyfta, och tanninerna ger en behaglig strävhet även om helheten präglas av charm och tillgänglighet. Alkoholen känns väl nedbäddad under frukttäcket ända ut i den långa eftersmaken där mineralerna är så täta att det nästan finns lite sälta.
Så. Jäkla. Bra. Pégau behåller sin plats i absoluta toppen på min lista över favoritproducenter. Vi ses snart igen - redan i sommar om jag får bestämma. (94)
7 kommentarer:
Jag har gått och fingrat på mina '05:or i några veckor nu. Har du provat?? Isf. vad tyckte du?
Skönt med ännu ett fan. Så. Jäkla. Gott.
Hej på er! Visst var det ultra lovely. Punkarn, du får nog fortsätta fingra på nollfemmorna för ett mer framtidsorienterat vin går knappt att hitta. Butiken är stängd så varför inte knäcka några nollsexor medan tid är - och attans vilka olika viner de är. 05 bara stenig struktur och 06 renaste charm. Kanske kunde de ha delat med sig lite till varandra?
Punkarn - nollfemmorna hamnade direkt på rygg allihop, och det blir nog ett smakprov av nollfyrorna först (många lyriska omdömen på diverse boards just nu). FV har nog helt rätt. De bästa producenternas viner går gärna och knyter sig efter några år. Dessutom lite snack om att Laurence hade köpt nya foudres det året med extra strävhet som följd i en årgång som absolut inte behövde det. Men provar du en vore det intressant att höra vad du tycker.
Noterat, jag får plocka något annat ur den modesta samlingen. Normalt dricker jag mina Châteauneuf rejält mogna, just Pegau har jag tyvärr inte så stor erfarenhet av dock (senast var en '95a, i december förra året).
Blir så jädra lockad när jag läser dina noteringar om 06an, Franko! Har ett par flaskor men kommer inte hinna korka upp förrän om två veckor.
Hur långt i förväg dekanterade du? 1-2 timmar?
Har du flera flaskor så go for it!
Vinet var med i matchen redan från början, men nån timme skadar inte. Vi följde vinet under fyra-fem timmar.
Skicka en kommentar