Förväntningar kan vara knepiga, men desto roligare när de infrias. Det här vinet briljerade på vårens châteauneufprovning, där vi var flera runt bordet som tyckte det var kvällens godaste. Och banne mig om inte vinet sjunger på samma fina sätt ikväll, speciellt efter några timmar i öppen flaska. Precis så här skall en purung Châteauneuf-du-Pape av yppersta snitt dofta! Näsan fylls av en intensiv parfym av lavendel och garrigue men också kryddiga, stjälkiga drag. Vidare rökelse, grillat kött och blod tillsammans med järnhaltiga mineraler och traditionella drag av sjögräs och noriark. Och så den där rena och generösa nollsjuefrukten; grenache från himmelriket med vildhallon, körsbär och en liten citrustvist. Doften är ung och primär, men redan komplex och alldeles, alldeles sagolik. Vaucluse i ett nötskal!
I munnen får man ett vin med mängder av frukt, men också med en sanslös balans. Tyngden bärs upp med sådan lätthet att man kommer på sig själv med att sitta och le. Trots all kraft finns en sval fräschhet med strålande apelsinlika syror och en fullständigt inbäddad alkohol. Aromerna tycks bredda sig efter själva sväljet och exploderar i våg efter våg i den gnistrande långa eftersmaken där mineralsältan är så tät att man får lust att slicka sig om munnen. Det här är en underbar, traditionell châteauneuf i absoluta världsklass som smakar fantastiskt gott redan nu med en ordentlig genomluftning, men som förstås kommer att bli ännu bättre på sikt. Och det finns fortfarande flaskor kvar. (95+)
3 kommentarer:
Aaah, härligt.
Efter provningen sist hade det varit fruktansvärt att råka ut för en besvikelse.
Tur att jag hann köpa ett par i alla fall - nu när jag inte hinner köa på måndag morgon.
Nej, det var sannerligen ingen besvikelse. Vad jag förundras mest över är den ypperliga balansen - så skön svalhet och lättfotad tyngd trots all kraft, inte alls den relativa alkoholkänsla som många andra nollsjuor haft. Närmaste jämförelsen bland de nollsjuor jag smakat måste bli Pégau...
Skön rapport, Franko!
Vi tänkte ta med en flaska till landet, men lämnade den kvar efter en del funderande. Om det är så här bra nu, hur gott ska det då inte bli när mognad kommer till?
Skicka en kommentar