fredagen den 19:e augusti 2011

2001 Château Lascombes



Bordeaux får mycket skit, och det kan de i viss utsträckning gott ha. Däremot har jag svårt att förstå gnället över själva vinerna. Priser och statusjakt är en sak, liksom det faktum att om man väl fått tag på en flaska så kommer det en kines och dricker upp den, men har det egentligen någonsin gjorts så mycket bra Bordeaux som nu? Istället klagas det över utslätning och internationalisering och för mycket ek, för mycket frukt, för mycket yta, för mycket proffsighet, för mycket Parker. Det smakar för ungt som ungt, och vinerna går visst inte att lagra nuförtiden. Och hur är det egentligen med terroiren?

Precis så lät det även för tio år sedan när Château Lascombes efter lång och trogen kräftgång fick nya ägare som genast satte igång att försöka göra så bra vin som möjligt. Stora summor plöjdes ned i vingård och källare, man började selektera druvorna, och så kopplade man in en trio konsulter/ondskans axelmakter i form av Michel Rolland, Yves Vatelot (Reignac) och Alain Raynaud (Quinault L'Enclos).

Äh, vi drar en kork och låter vinet tala för sig själv istället. 2001 Lascombes har en stilig rödbrun färg med begynnande tegelton i kanten. Doften är parfymerad och sensuell med läckra tidiga mognadstoner. Det första man slås av är hur mycket Margauxtypisk blommighet som finns, och vilken fin rödlätt nyans vinbärsfrukten har antagit, med drag av äpplen. Vidare exklusiv cigarrtobak, fuktigt trädgårdsland, och milda stalliga toner med salmiak över en fullständigt integrerad fatspegel med lätta kakaoskyar. K spikar vinet som en bra vänstrastrandenbordeaux efter ungefär tre sekunder...

Smaken bjuder en välbehållen frukt, strålande friska syror och ett härligt torrt slut med fint nedsmälta tanniner och en lång, mineralisk, salmiakstinn eftersmak. En riktigt god Bordeaux som känns perfekt att dricka nu. Vinet formligen skriker ut sitt ursprung, och kan inte komma någon annanstans ifrån än just Bordeaux. Och så brukar det vara, det finns väl få viner som är så lätta att plocka i blindprovningar. Fat och druvor spelar underordnad roll - man försöker som bekant kopiera dessa viner över hela världen, men det är oftast väldigt enkelt att skilja annan barriquelagrad cab-merlotblandning från äkta vara (möjligen undantaget Napa med lite ålder på sig). I mitt tycke formligen sprudlar vinerna av ursprungstypicitet. Viner som inte kan göras någon annanstans; det om något är väl terroir? Och handen på hjärtat, kan man verkligen säga samma sak om en del - i vissa kretsar betydligt mer ideologiskt korrekta - så kallade "naturliga" viner? Rant over. (92)

19 kommentarer:

Anonym sa...

Amen

JW sa...

Amen #2. Garderobslagrat?

Henrik sa...

Amen #3.
Sitter här och dreglar och förbannar bristen på någotsånär gammal vänstrastrandenbordeaux.
Det är ju på något sätt, tycker jag, balansen som är Bordeaux - frukt, syror, tanniner och mognadstecken där allt lirar tillsammans som, tja, Barca. Anfall och försvar i ett enda virvlande tempo.
Slurp.

Vintresserad sa...

Mmmm... "Bordeaux is da shit" när alla bitarna är på plats - och det verkar de verkligen vara i 2001 Lascombes. Kul att läsa! MVH - Vintresserad

Finare Vinare sa...

Hörni gubbs... nu måste vi vädra ut lite i bordeauxkyrkan, inte bara sitta och nicka.

En utdikad grusbank bjuder väl knappast på världens mest intressanta mineralkaraktär? Och cabernet sauvignon har väl näppeligen världens mest spännande aromatik? Oavsett om den vuxit svalt som i bordeaux eller varmare som annorstädes.

Nä, i vårt tycke är bordeauxs verkliga mästerskap hanteringen av ekfat och hur enastående bra egenskaperna från druvor och terroir funkar i den kontexten. Visst kan man räkna hela kombon som "terroir" men nog är väl bordeaux i både gammal - och än mer i ny version - snarare sinnebilden av källararbete/vinmakning drivet till perfektion. Med eken som medveten smaksättning, likt en chili-choklad från någon exklusiv chocolatier.

Inget som motsäger att bordeaux många gånger både är härligt, klassiskt - och ursprungstypiskt...

Australia Rock sa...

Hmmmmm.....börjar bli lite orolig här! Har Ni alla vinintresserade hört talas om något egendomligt medfött genetiskt fel som gör att man har svårt att uppskatta dessa haussade vänstra stranden-Bordeauxviner? :-)

Birk sa...

Klart bdx har egen stil, oavsett merlotbaserad eller cabernetbaserad (östra eller västra stranden) så är de mer lika än samma druvmix från säg Napa. Visst är fathanteringen i världsklass, men det är den ju överallt - speciellt i Kalifornien, det var väl dom som började med modern fathantering, sen fick bdx "tummen" ur efter Parisprovningen och när Parker kom på 70/80-talet...?

Frankofilen sa...

Alltså - jag har inga invändningar mot att man inte gillar bordeaux eller tycker att cabernet sauvignon är en simpel skitdruva och hellre dricker pinot, grenache, sangiovese eller gud vet vad. Jag vore glad om fler avskydde Bordeaux så kanske priserna kunde komma ner på vettiga nivåer igen.

Däremot bankar mitt hjärta tillräckligt mycket för min kära claret för att jag ibland måste rycka ut till försvar. Att reducera vinerna från bordeaux till enbart yta, skickligt vinmakande och ekkryddande är ett sådant exempel. Som sagt, hela världen försöker kopiera Bordeaux, och ändå anser jag det vara enkelt att känna igen äkta vara. Och det gäller även små skruttiga slott. Man undrar ju vilka klåpare det är som gör vin i andra regioner eftersom de inte lyckas bättre med kopiorna när vilken vinbonde som helst lyckas få till den där speciella prägeln i Gironde? Jag vet inte hur många exempel jag stött på där någon anser att ett vin är "som en god bordeaux" - det kan röra sig om cab/merlotblandningar från Chile eller Sydafrika, eller fall där man duttat lite ek över sangiovese, sydfranska druvor eller aglianico. Bordeaux it ain't. Enligt min mening finns det väldigt mycket närvaro av plats och ursprung i allt från doft till munkänsla, något som går bortom allt skickligt vinmakande eller nya fat.

Men egentligen är vi kanske ganska överens?

Till något helt annat - i glaset ikväll har vi 2009 Terre d'Argile ännu en gång. Hjälp, de här flaskorna blir inte långlivande. Samma härliga sydfranska cocktail som sist - dessutom med massor av snyggt vinmakande och lite ek ;-)

PS - Australia Rock. Lita på dina smaklökar och strunta i de där uppskrivna vinerna. Det finns massor av annat gott att lägga pengarna på...

Jos sa...

Frankofilen -Exakt! Så skönt när någon skriver precis det man tänkte så man själv slipper formulera det i skrift.. ;)

Henrik sa...

Utdikad grusbank, minsann.
Nog ägnar sig bordelaisarna åt skickligt vinmakande, annars hade de knappast blivit the Original, de som hela världen följer. Att det sedan inneburit att man fått dricka en massa sönderekat elände är en annan sak ...
Jag håller nog med Franko ganska mycket - Bordeaux är speciellt, väldigt speciellt.
Och jag har inte misstagit det för något på flera veckor ...

Henrik sa...

"Misstagit det för något ANNAT" ska det såklart stå.
Så går det när man försöker skriva saker före lunch.

Anonym sa...

Hej!Drack en 1999 Ch. Lascombes igår och det var en läskande härlighet med blyga 12,5%, lena tanniner och grym balans. Blommorna var gömda under stallet dock. Men den kändes 100% urtypisk klassisk Bdx. Klockren och stolt Bdx-identitet. Yummy.
MVH
Jocke P

Skäggiga damen sa...

Mitt fördjupade intresse för vin är relativt ungt får jag lov att säga. Jag har ändå de senaste två åren hunnit fylla på mitt vinförråd med allehanda Barolos, Barbarescos, Chiantis och andra Toscanare, Bourgogner, C9dP:er etc. Dock har jag ännu inte vare sig ägt eller smakat en Bordeaux. Jo, så jävligt är det. Kanske att priserna avskräckt mig och att jag inte velat lägga ut 300-400 kr för en "billigare" Bordeaux. Då har jag ändå ett flertal flaskor i vinskåpet som kostar mer än så. Men om jag nu ändå ska slå till så vill jag passa på och höra med Bordeaux-fetischisten FF om han har något bra förslag på en bra och prisvärd Bordeaux? :-)

I övrigt klämde jag en Janasse Terre d'Argile 2009 i helgen och den var helt ok, men åter igen får jag erkänna att jag har lite problem med för höga alkoholhalter om det inte integrerar bra. Det är lite tjong i 09:an (15%) och jag tycker det slår igenom en aaaaning (men inte lika mycket som 2007 Domaine Santa Duc Gigondas Prestige des Hautes Garrigues [15,5%]). Jag minns faktiskt 08:an av Terre d'Argile som en bättre upplevelse. Jag måste snarast korka upp en till och jämföra med 09:an i färskt minne.

Nå FF, har du ett tips på en prisvärd Bordeaux för runt 300-400 kr? Om man slänger på ett par hundringar till, vad har du att föreslå då?

Frankofilen sa...

Kruxet är ju att Bordeaux egentligen smakar som bäst med åtminstone några (eller hellre ännu fler) år på nacken. Och jag gissar att du gärna vill ha tips på en flaska som går att köpa på systemet?

Jag har urusel koll på monopolets nuvarande utbud och har inte själv smakat många av vinerna. Det har blivit väldigt försiktiga inköp av både nollsexor, nollsjuor och nollåttor. Å andra sidan - för ett smakprov bara för att få en känsla för stilen så tror jag du i stort sett kan blunda och välja en flaska i ditt prisintervall. Det känns visserligen knepigt att rekommendera ett vin jag inte hunnit smaka, men av de nollåttor som dykt upp har jag själv köpt lite Poujeuax, Larrivet Haut Brion och Fieuzal. Inga direkt dyra grejer, men habila slott som brukar leverera. De är förstås galet unga med massor av nykrossad frukt och ek. Annars ser jag att det fortfarande finns flaskor kvar av 2007 La Tour Carnet. Där har du sinnebilden av en helproffsig Bordeaux, men det lär inte vara några stora problem att dricka redan nu. Bernard Magrez vet hur en slipsten skall dras...

För egen del har det mest blivit inköp från utlandet när det gäller Bordeaux de senaste åren. För en fyrhundring borde det gå att hitta en vanlig, hederlig men ändå urtypisk vänstrastrandenbordeaux av skapligt snitt (säg d'Armailhac, Clerc Milon) hos valfri tysk näthandlare. Sedan kanske man inte skall använda begreppet prisvärd och Bordeaux i samma mening ;-)

Andra som har tips eller hunnit smaka några nollåttor?

Skäggiga damen sa...

Tack FF! Försöker ta mig en sväng förbi Passagen i veckan för en flaska 2008 Château de Fieuzal (om inget intressantare alternativ dyker upp).

http://www.cellartracker.com/wine.asp?iWine=683080

Vintresserad sa...

Hej Franko Skäggiga damen,

Drickbar Bdx för 3-400 SEK tycker jag man kan hitta utan större svårighet. Det knepiga är att SB nästan bara tillhandahåller lite väl unga årgångar. Precis som Franko har jag inte heller handlat så mkt av varken 2006 el. 2007, men 2007 La Tour Carnet är ett gott prov. 2008orna kommer ganska många, och tex Ormes de Pez, HBL, Lagranga, Sainte-Pierre, Kirwan, Poujeuax och BSJ som släpptes 1/8 brukar alla vara rätt pålitliga.

Om man letar bland utländska handlare (främst Tyskland och UK) så finns mängder av lite mer drickbar BDx från tex 2001 och 2004 för i runda tal 30-40 EUR.

Här är mina intryck av 2008 som primör:
http://vintresserad.blogspot.com/2009/09/bla-tander-fran-bordeaux.html

MVH - Vintresserad

Anonym sa...

Château Lanessan 1998 (nr 90332 234:-
om man vill ha lite moget på SB

Frankofilen sa...

Återkom gärna med rapport om vad det blev och vad du tyckte, Skägget. Jag kan behöva inköpstips.. ;-)

Skäggiga damen sa...

Det blev 2008 Château de Fieuzal samt 2007 Château La Tour Carnet. Jag återkommer i fråga om doft, smak och allmän upplevelse. Inte omöjligt att någon av dem ryker nu i helgen (klurar just nu på vad jag ska äta till).

Jag har dock lite att beta av när det gäller min to-drink-lista, bland annat 2007 Aallto, 2006 Brunello di Montalcino Campogiovanni. När dessa inhandlades för två veckor sedan kändes de jättespännande. Nu är de nästan bortglömda och fokus ligger på senaste inköpta Bordeauxer. Sedan har jag tänkt att göra en re-drink på 2008 Terre d'Argile för att jämföra med 09:an. Och damen tjatar om en Amarone...

/Skägget