Sent hemkommen från jobbet blir det av en slump det moderna Spanien både i glasen och TV:ns fotbollsmatch. 94% Tempranillo, 4% Garnacha och 2% Graciano som legat på enbart fransk ek. Det finns rejäla glyceroltårar. Ur glaset stiger en härlig doft av nymosade plommon och körsbär med några hallon och violer i mixen. Initialt finns också lite animaliska toner av rått kött som efter hand byts ut mot mer klassisk stallighet. Vi hittar också bakkryddor, tallbarr, lite vanilj och gräddkola. Smaken är ganska siklig och len med sval mörk frukt med härlig intensiv fräschör, rätt så höga syror och mjuka tanniner. Eftersmaken är ganska lång, välbalanserad och lite örtig. Verkligen ingen gammaldags Rioja, vinet påminner mera om en god sydrhônare i en svalare årgång som 2004. Urgott, men fortfarande kanske lite för ungt, vinet känns betydligt yngre än både Muga och Finca Allende som är de nollettor jag minns på rak arm. I mitt tycke utklassar den här stilen de flesta så kallade klassiska Riojor som jag tycker ofta blir lite murriga och trötta i sin oxiderade stil med rikliga doser kväljande dill och vanilj från amerikansk ek. Lite som trötta träbenta svenska sidledsfotbollspelare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar