fredag 5 september 2008

2000 Trimbach Riesling Cuvée Frédéric Emile


Okej vinet, gör din grej. Du vet sådär som du gjorde senast vi provade för två och ett halvt år sedan med underbart koncentrerad högklassig frukt parad med härliga syror och mineraler galore. Alla rapporter som inkommit om tveksam utveckling och jobbiga faser vill jag helst inte tro på - varför skulle du vara mer kortlivad än dina syskon med dokumenterad vitalitet långt upp i tonåren, och varför skulle du sluta dig nu så här långt efter skörd? Du var ju vidöppen sist vi provade, och sådana barnsligheter har du väl lämnat bakom dig? Upp till bevis helt enkelt! Snälla...?

2000 Trimbach Cuvée FE är ljusgul. Doften ger citron med skalet kvar och honungssötma. Vidare en blommig parfym med associationer till julens hyacinter. Det finns en liten gnutta av petroleum men inte mycket. Efter ett tag hittar jag lite burkchampinjoner, en unken jordton och ananasspad. Inte alls dumt, men kanske lite blygt. Men det är i munnen det börjar bli dags att kasta ett par extra ögonkast på den snygga etiketten. Så här var det verkligen inte sist. Visst, frukten har fin koncentration och hjärnan luras upp på läktaren precis som man vill med sötfruktig karaktär i början och knastertorrt slut. Men syrorna känns ganska nedslipade utan förmåga att skänka det där fräscha lyftet som sist. Särskilt problematiskt blir det i eftersmaken som visserligen har ganska fin och aningen citronskalsbitter längd men där jag antar att det är de trubbiga syrorna som löper amok med mineralkaraktären och ger ett lite ofräscht, fett helhetsintryck. Lite som att äta blockchoklad; man får liksom en fet hinna i munnen och plötsligt förstår jag allt snack om tvål. Hallå vinet, det här var inte som vi bestämde!

Trots dessa invändningar är det absolut en god alsaceriesling, men det går inte att komma ifrån en liten känsla av besvikelse. Precis som mina bloggkollegor började jag fundera på dålig flaska eller möjligen korkskada av nano-format, men nu är vi flera som har provat med samma resultat. Det är nog helt enkelt så här det smakar just nu. Hur vinet skall kunna bli bättre med ytterligare lagring begriper jag inte - syrorna lär väl inte spetsa till sig med tid? Inte över kanten, men definitivt ett par kliv ned jämfört med sist. För egen del börjar det bli dags att skaffa den där tatueringen med texten att om det går som ett gott vin, om det pratar som ett gott vin, så behöver man inte lägga ned alla flaskor utan passa på att dricka upp en hel del av dem. Det blir nog snyggt ungefär från armhålan ned på korkskruvshanden....

6 kommentarer:

Finare Vinare sa...

Hear, hear the wisdom som kommer med dyrköpt erfarenhet... ska man hålla på och vänta på rekommenderade drickfönster lär man missa en hel del kul längs med vägen. Förutom att den kommer att bli en prydnad för hela armen skänker nog tatueringen mod åt dess bärare, och extra kraft i vridmusklerna...

Henrik sa...

Gaah! Tonnére de Brest! Boit-Sans-Soif! Etc
Jaha, ännu ett alldeles för övertygande bevis om CFEs besvärliga fas.
Anfäkta anamma!
Hur som haver, syrorna kanske man inte ska hoppas på återuppstår från de döda, men att dieselgrävlingarna sliter tvålen fullständigt i flagor, vad sägs om det?

Frankofilen sa...

Jo, Henrik, jag kände också Kapten Haddock-skägget växa ut. Dieselgrävlingar skall man nog aldrig underskatta, och historien talar väl för att vinet lever länge än. Det lär visa sig. Själv ställer jag mitt hopp till nolltvåorna som borde dyka upp snart. Nytt, yngre och bättre ;-)

Winepunker sa...

I juni provade jag '93, '96, '97, '98, '00 och '01 (dessutom '02 på VinNordic i april).
Jag blir inte klok på det här vinet alls. Ibland tror jag att jag fattar, men samma vin ett halvår senare är inte ens gott. I alla fall var både '00 och speciellt '98 riktigt bra i juni, '01 lovande (men '02 lite skumt oxiderad och stinn av honung). Jag har provat CFE en hel del, men aldrig tagit mig förbi "försiktigt positivt avvaktande".

Henrik sa...

Kommer 02:orna med en bokad tid hos tatuerare?

konjären sa...

Tråkig läsning, men det styrker som sagt tesen att CFE -00 åtminstone är i en svacka, och frågan är om det kommer ur den. Just syrorna känns ju besvärande låga. Jag sparar mina kvarvarande flaskor ett tag för lärandets skull - kanske kan man hitta en andra andning längre fram?