2006 La Pousse d'Or Volnay 1er Cru Clos des 60 Ouvrées

Som det brukar heta: det är något visst med Bourgogne. Åtminstone när de levererar, och hos den här ynglingen får man faktiskt ordentlig utdelning redan från början. Jag älskar alldeles nypoppad Pinot Noir med sin flyktiga blommighet. Snart fyller en citruston på, och så ganska breda spår av fatbehandlingen med kafferost och virkesupplag, men eken rättar snällt in sig i ledet till förmån för helheten. Frukten känns fortfarande aningen ung och rå, men den är skinande ren och fin med både körsbär, hallon och rödbetor. Den sedvanliga pinotkryddan har fått sällskap av spiskummin, och örtigheten har en lite barrig komponent som av såpa. Banne mig om det inte tittar fram lite skogsglänta och undervegetation också redan nu. Lägg så till läckra animaliska inslag av rått kött och lite unken lerighet -"nobel sjöbotten" rent av - så inser man att här inte finns mycket att klaga på. Jädrar vilket sniffevin!

Och så härligt när känslan av leverans följer med i smaken. Vinet känns tillgängligt och fullt spelbart redan nu trots ganska uppenbar ungdom. Visst är frukten fortfarande en aning kartig, men den har samma känsla av skinande renhet som i doften. Finfina burgundiska syror ger lyft och fräschör samtidigt som de rätt snälla tanninerna agerar stödhjul för maten. Smaken smalnar väl av en aning runt mitten utan att bredda sig igen i slutet, men aromerna klingar kvar en ordentlig stund och mineralkaraktären är underbar.


Förra gången jag drack det här vinet kom nolltvåan i direkt anslutning vilket inte var till den här årgångens fördel. Och visst, 2006 går kanske inte till historien som en av de absolut största årgångarna, men håll med om att det blir tråkigt att alltid sitta och jämföra? Det här vinet klarar sig utmärkt på egen hand, och bjuder på en riktigt skön bourgogneupplevelse till älggrytan denna kulna höstkväll. Det blir fler flaskor på rea. (91-92)