Friskt extrapolerat, hälften vunnet! Skall man ägna sig åt avancerad årgångsgeneralisering utifrån ett förhållandevis litet antal observationer så blir min slutsats att många av de mer seriösa nollfyrorna från södra rhônedalen just nu befinner sig i efternattens djupa sömn, men att de om några år kommer att vara charmigt nymornade med rosor på kind redo för ett långt drickfönster, precis som många nollettor är just nu. Och ändå så står jag här med två nydragna nollfyrekorkar, häpp! Men det har kommit några smått förvånande rapporter om att Deus Ex Machina utvecklats i en rasande fart och bör drickas snart. Dessutom har jag faktiskt aldrig smakat denna tokhyllade cuvée, och ren och skär nyfikenhet är inte den sämsta apéritifen. I andra glaset häller vi välbekanta 2004 Pure.
2004 Deus Ex Machina öppnar med smått volatila drag av trälim och virkesupplag som fortsätter över i kokos och till och med lite dill. Här var det gott om nya fat, men det mesta blåser lyckligtvis bort efter hand till förmån för den mörka, likörtonade frukten med chokladdoppade körsbär, björnbär, jordgubbssylt och fikon i cognac. Vidare massor av grillat kött, lakrits, örtighet med inslag av barr, och så generösa ombjudningar av choklad. Det här är ett vin för gottegrisen i dig.
Smaken är maffig och tät, med ordentligt tryck i den aningen syltiga likörfrukten. Syrorna känns förvånansvärt låga med tanke på årgången, men jag tycker ändå att de räcker till för att hålla helhetsintrycket i schack. Trots lite varm alkoholsötma i slutet finns en känsla av fräschhet, och det är svårt att inte bli imponerad av hela bygget. Otroligt välgjort i den här stilen. Bakom väggen av frukt finns tämligen respektingivande smått pulvriga tanniner som skriker efter längre sovmorgon. Vinet känns fortfarande ungt utan egentliga mognadstecken och bör kunna sparas länge till. Eftersmaken är riktigt, riktigt lång med inslag av kirsch och lite russin.
Ruggigt välgjort och gott, om än inte riktigt min sorts châteauneuf. Skall man vara ärlig är det kanske inte jättemycket i den här flaskan som pekar mot Vaucluse, stilen känns mer internationell. Jag gissar att det finns likvärdiga välgjorda och goda viner i den här stilen från de bästa producenterna i Australien och Spanien, även om det är en så gott som helvit fläck på min karta. Vill man gå Decanterskribent på producentens bakdel tar man till brösttoner om förlorad ursprungskänsla och moraliskt förfall, gärna med namnet Robert Parker inslängt på måfå. Själv lutar jag mig tillbaka, njuter av ett gott och häftigt vin, och tackar för vidgade vyer. Det finns plats för olika stilar. (93-94)
PS. 2004 Pure då? Jo tack, korkad ända till Blåkulla. Jälaskitasså... Inhoppare med kort varsel blev en 2006 Cambon la Pelouse från mina föräldrars källare. Jämfört med i somras behöver vinet lite längre tid i karaff för att verkligen komma loss, men ger då en skön, blommigt parfymerad, rätt klassisk vänstra stranden-tripp trots den höga andelen Merlot. Gott. (89)
9 kommentarer:
Kul att läsa om dina intryck av vinet. Jag har väntat på att få veta vad du skulle tycka. Glädjande att det uppskattades men synd på din 2004 Pure.
Jag drack själv en 2004 Deus ex Machina för drygt en vecka sedan och håller i stort med om dina intryck. De grillade och köttiga tonerna är påtagliga och den lite låga syran är oväntad med tanke på årgången. Själv tycker jag att 2004an är det svagaste kortet av de hittills producerade men likväl ett mycket bra vin. Tror precis som dig att det går utmärkt att spara detta länge ännu men den lite låga syran kan bli ett bekymmer. Jag har provat den tre gånger med först två års mellanrum och sedan ett år. Första smakprovet sommaren 2007 var ganska tufft med massor av tanniner och tjock likörlik frukt. Andra provet 2009 var ungefär likadant men kanske något mer utvecklat. Det senaste provet visade på en ganska påtaglig utveckling vilket kanske oroar med tanke på det du skriver om andras rapportering.
Nu väntar jag på att du infriar ditt nyårslöfte och drar korken ur en 2005 Pure!
Glad påsk!
MV
Glad påsk själv, MV!
2005 Pure kommer att korkas upp i år, var så säker. Men ikväll är jag riktigt sugen på en aussie shiraz tro det eller ej... känns som ett skönt spår att följa från gårdagens Deus Ex Machina.
Intressant med dina tidigare smakprov, jag har såklart läst vad du skrivit om vinet tidigare. För mig känns det rätt ungdomligt utan så mycket mognadsaromer (men absolut inte dumt att dricka nu), men jag har förstås inget att jämföra med. Jag väntar nog åtminstone några år innan det är dags för nästa flaska.
Gaaah!
Må korkdjävulen nån gång få brinna på riktigt allvar i sitt eget helvete.
Jag har ju passat på Deus då de kostar en del och stilen inte riktigt känns som min. Det här låter inte dumt, men ändå inte omistligt.
Intressant också med Cambon-Pelouse, min hittills enda provning gav mig aningen tunnelvibbar. Får bli att köra en shoot-out mellan Cambon-P och Doyenné nån dag snart.
Haha! "Gå Decanterskribent på producentens bakdel"
*skrattar så att jag får ont i magen*
Hej igen!
Blev det någon god Shiraz ikväll?
Visst är vinet ungdomligt men det är inte så hårt och kantigt som för ett par år sedan. Då handlade det mest om potential och inte så mycket nöje. Tror att det är klokt att vänta några år tills nästa gång.
Jag har nyligen provat två andra 2004or. Dels Domaine de la Mordorée och Cristias Renaissance som ingen av dem levererade mycket njutning. Då måste Deus ex Machinan anses som godare, fruktigare och bättre med ungdomligheten kvar. Tror annars att flera 2004or är i ett lite tjurigt läge och inte bjuder på sig själv. De har tappat sin ungdomlighet men ännu inte blivit mogna. Själv tänker jag försöka vänta med att prova fler 2004or. Åtminstone ett par år till.
Har idag avnjutit en 2007 Domaine La Bastide Saint Dominique, Cote du Rhone ”Vieilles Vignes - Les Argiles” från magnum. Inte så ofta det händer (magnum alltså) men jag fick en flaska för ett tag sedan och tyckte att den var lämplig till dagens släktmiddag. Nästan så jag ångrar mig. Skulle ge de flesta Chateauneufer en ordentlig match. 2007orna är sagolika och skänker åtminstone för min egen del massor av njutning redan nu.
/ MV
Jo tack, det blev en tråkig gammal trotjänare som satt som en smäck ;-)
Lade precis upp en post...
Angående nollsjuorna - amen, brother...
Henrik,
visst, Deus Ex Machina är inte billiga, och stilen kan man diskutera, men jag skulle gärna köpa andra årgångar. Om jag bara fick tag i dem, köande funkar sådär med mitt jobb...
Angående Cambon la Pelouse - kör gärna en shoot out med Doyenné. Jag tycker Pelouse egentligen är mer i min smak, mer klassisk vänstra stranden. Jag fick inga tunnelvibbar under kvällen, men visst behövs lite luft.
tycker att La Combe des fous är betydligt bättre, renare och inte lika mycket körsbärslikör och russin.
/J.T
"Gå Decanterskribent på producentens bakdel..." :-)) Så skön kommentar! Inte heller jag har ngn större erfarenhet av Deus Ex Machina (prislppen börjar verkligen kännas...) men hos Divine i höstas kändes 2004an inte alls lika bra som 2005an o 2007.
Synd på Pure 04an, har bara provat 06an, och den var verkligen "something else".
Skicka en kommentar